Öppna upp mot ett friare Sverige
Men som en student också påpekade: det är ju bättre att de är utomhus istället för att trängas i en etta någonstans. Det är ju faktiskt helt riktigt. Det är rätt korkat att förutsätta att alternativet prompt måste vara en trång etta, men att träffas utomhus, även om man är hundrafemtio personer, behöver inte alls vara farligt ur coronaperspektiv. Huvudsaken är att man inte trängs. Åtminstone i teorin behöver det inte vara mindre ansvarsfullt än att göra som de studenter som träffades i enskilda grupper vid Teleborgs slott.
De svenska restriktionerna är ömsom vettiga ömsom skruvade och det gör att det går att förstå att folk börjar tappa tålamodet med dem. Klockslagen för när krogarna måste stänga sätts till exempel uppenbarligen med ett stort mått av godtycke, och det är alltjämt ett mysterium hur covid-19 smittar kyrkobesökare mer än idrottsintresserade. Nu är det väl inte sådana observationer som satt sig i huvudet på Linnéstudenterna men det är mot den bakgrunden svårt att bli övermåttan upprörd över deras vilja att huttra med några öl ute vid Campus.
Däremot är det närapå blodisande att höra socialminister Lena Hallengren tala om att det inte skulle vara möjligt för Sverige att återgå till ett ”normalläge” när vi besegrat viruset. Hallengren underförstår alltså men utan att vilja konkretisera något, att det nya ofria liv vi alla underkastat oss kommer att vara kvar i någon form – även när covid-19 inte längre är en landsplåga.
Det är inte bara en helt oacceptabel utan även sinister hållning. Varför vill den politiska makten dra samhället åt ett mer reglerat och kontrollerande håll även när de praktiska argumenten för det inte bara är svaga utan borta?
”Svaret bör var att det där normalläget för all del kan överges, men då till förmån för ett än öppnare och friare samhälle än förut”
Svaret bör vara att det där normalläget för all del kan överges, men då till förmån för ett än öppnare och friare samhälle än förut. Precis som debattören Karin Svanborg-Sjövall skriver i Tidningen Näringslivet är det precis då, när Sverige öppnar upp igen, som alkohollagen bör liberaliseras, gårdsförsäljning bör tillåtas och kommunal byråkrati bli mer tillåtande till krögares förmån.
Till det kan läggas en uppluckring av de alldeles för rigida rökförbud som drabbat Sverige på senare år. Självklart skall det kunna finnas rökavdelningar på caféer och restauranger, liksom det skall vara tillåtet att röka på serveringar ute i det fria. Det är ju ute i det fria för Guds skull.
Medborgare är inte boskap som skall fösas i rätt hälsosam riktning. När Sverige väl öppnar upp igen så låt då öppningen för en gångs skull glänta mot livsglädje under egenansvar. Det förtjänar svenskarna efter allt det här eländet.
