unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Ovärdigt skolan

Likvärdigheten har blivit en hävstång för politisk omdaning av skolan.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Likvärdighet är ett skolbyråkratiskt begrepp av stor betydelse. Detta enligt regeringens utredare Björn Åstrand som utrett hur svensk skola skall kunna bli mer likvärdig. Och det är svårt att inte hålla med om begreppets betydelse när man ser de åtgärder som föreslås och hur de tagits emot av politiken.

Regeringen och de två fackförbunden som organiserar lärare är rörande överens om att skolvalet, som det nu är utformat, bör avskaffas. Utredaren föreslår att det skall omformas till en obligatorisk sökperiod som skall bidra till att elevunderlagen på skolorna blir mer likartade.

Utredaren föreslår att politiken skall kräva att skolornas huvudmän ”aktivt verkar för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter” och att rektorer ” har ansvar för att inom givna ramar verka för allsidig social sammansättning av undervisningsgrupper.”

Det vore att importera den sämsta sortens kvoteringstänkande från det rasfokuserade USA. Skillnaden blir att det här inte skulle handla om frivillig kvotering till universitet, utan tvingande kvotering till grundskolor. Det är ett förslag som för in farliga konfliktelement i grundskolan.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på smp.se, appen MinSMP, e-tidning, sajterna minhockey.se, minboll.se och vxoweek.se. 3 månader för endast 3 kr! (ord pris 567 kr)

Dessa drastiska åtgärder har inte bara avsändare utan även mottagare. Som nämnts har både regeringen, genom utbildningsminister Anna Eklund, och lärarfacken de senare åren visat stort engagemang för denna sorts likvärdighet i svensk skola. Men hur illa är det?

Mycket av de mindre smickrande resultat som präglat svensk skola de senaste åren kan förklaras med vår stora invandring. Även den nu aktuella utredningen medger detta med hänvisning till Långtidsutredningen om svensk skola:

”Till styrkor räknar vi att lärartäthet fördelas efter elevers behov, att skolsystemet ser ut att snabbt förstärka resurserna i skolor som tar emot många nyanlända, att resursfördelningen när det gäller särskilt stöd inom skolor är starkt kompensatorisk, och att familjebakgrundens betydelse för skolresultaten har varit förhållandevis konstant åtminstone för svenskfödda elever under en lång period, en period som bl.a. kännetecknas av ökad ojämlikhet i samhället i stort.”

Notera att familjebakgrundens betydelse varit konstant för svenskfödda elever, alltså alla som inte har invandrat. Notera också att vi redan har ett system som snabbt skickar resurser till de som tar stort ansvar för nyanlända. Mer än sju procent av eleverna i grundskolan är idag nyanlända. I kommunala skolor är denna andel nästan nio procent. Det är inte en stor skillnad. 2017 gick sexton procent av landets gymnasieelever språkintroduktionsprogram.

Det är uppenbart att vi har att göra med en mycket stor utmaning. I Högsby i Kalmar län var förra året trettiosex procent av grundskoleeleverna nyanlända. Det måste hanteras.

Men svaret på utmaningen är inte att tvinga skolor att ägna sig åt förnedrande inspektioner av elevers socioekonomiska bakgrund. Svaret är att, under en kortare tid, stå ut med att statistiken inte ser så bra ut som man skulle kunna önska.

Lärande är en skör process, oavsett om man är nyanländ eller inte. Skolan är en tämligen dålig arena för politiska experiment. Likvärdighet är mer än ett skolbyråkratiskt ord, det är en politisk hägring som ständigt kan flyttas och motivera nya åtgärder.