GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Pisa: från Anna Ekström till Lessebo

Väggarna sluter sig alltmer kring utbildningsminister Anna Ekström. Hennes försvar av vad som förefaller vara en manipulation av de svenska resultaten i Pisa-mätningen imponerade inte på oppositionens företrädare i utbildningsutskottet där hon frågades ut nyligen.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Hon skyller så mycket hon kan på Skolverket, men bilden av att hon faktiskt medvetet har fört riksdagen bakom ljuset tonar tydligare fram efter de senaste dagarnas uppgifter. Strax skall hon även ställas inför Konstitutionsutskottet och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson har redan aviserat att det finns nog för att rikta en misstroendeförklaring.

Allt tyder på att också Skolverkets vandel bör sättas under lupp. Men allmänhetens blick bör inte stanna vid det ansvariga toppskiktet. Pisa handlar om att mäta en extremt decentraliserad verksamhet. En som tar plats i tusentals skolor runt om i landet med hundratals kommuner som huvudmän.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

I gårdagens Smålandsposten gavs en bild av hur det kan ha gått till på ”marknivå” då Pisa-mätningen gjordes, närmare bestämt i Lessebo kommun. Rubriken är ”Knappt någon minns senaste Pisa-testet som gjordes i Lessebo”.

Kommunens utbildningschef Therese Linnér är inte säker på var i Lessebo det där testet vidtogs. Det ”kan ha varit” elever från Bikupan. Då var det en tillförordnad rektor på den skolan. Men det är inte spiksäkert att det handlade om Bikupan. Varken Riksrevisionen eller Skolverket är hågade att svara på det.

"Rubriken är ”Knappt någon minns senaste Pisa-testet som gjordes i Lessebo”."

I alla händelser ser Linnér en förklaring till det stora bortfallet av elevernas deltagande i rektorernas och lärarnas stora möjligheter att göra som de vill med det där. Och i i Lessebo finns det väldigt många nyanlända.

Lessebos vilja att bistå Pisa med data är i alla händelser inte särskilt hög. Linnér är tydlig med att kommunen inte är särskilt intresserad av hela Pisa-historien. Hon gillar inte det här med rankningar över huvud taget. ”Jag ser inte att rankningslistor gör något gott. Meritvärden säger inget om hur vi arbetar vidare och det är sorgligt om det ska bestämma vad som är bäst och sämst för elevernas lärande.”

Nej, meritvärden säger inget om hur man arbetar vidare men de säger något om huruvida resultatet av det arbetet är bra eller dåligt. Det är måhända där det skaver. Hur som helst, det centrala här är förstås de skolledare som arbetar med den attityden hängande över huvudet. Sannolikt har de inte mycket att oroa sig för om de struntar i Pisa-reglementen. I kommuner som Lessebo, som ligger lågt när det gäller svenska kunskapsjämförelser, kan ju tvärtom risken vara att de förväntas strunta i dem.

I rannsakningen av alla oegentligheter i det svenska Pisa-deltagandet bör sökarljuset således riktas inte bara uppåt utan även nedåt: Hur många fler Lessebo finns det i skolsverige? Sannolikt för många.

Läs mer