Plötsligt är alla liberala demokrater

Därtill föreslogs ett flertal reformer för att göra domstolarna mer oberoende. Bland annat regleras antalet domare i Högsta domstolen, Domstolsverket ges en självständigare ställning gentemot regeringen och byter namn till Domstolsstyrelsen, och systemet för att utnämna ordinarie domare förändras med ett krav på att regeringen endast kan utse en person som Domarnämnden har föreslagit.

Utredningens förslag om att åtminstone i viss mån stärka Lagrådets roll går inte lika långt som det krav Moderaterna hade under sin tid i opposition. Då, när man kritiserade Socialdemokraterna för att köra över Lagrådet, ville man att det skulle införas hårdare spärrar om Lagrådet avstyrkte ett förslag, som krav på förnyad lagrådsgranskning eller ett krav på två tredjedelars majoritet i riksdagen.

Men det var inte direkt överraskande att justitieminister Gunnar Strömmer (M) välkomnade den parlamentariska utredningens slutbetänkande; Strömmer satt själv med i kommittén fram till dess att han blev statsråd.

Utredningens intentioner har också legat i linje med Moderaternas traditionella linje om att stärka den liberala demokratin. Ja, i svensk politik var det länge Moderaterna som förknippades med frågor som maktdelning och armlängds avstånd.

Den nu presenterande utredningen må ha tillsatts under den socialdemokratiska regeringen, men det var Moderaterna som inför valet 2018 presenterade ambitionen att just tillsätta en grundlagsutredning för att stärka domstolarnas oberoende och göra det svårare att ändra grundlagen. ”Steget mellan demokrati och diktatur är inte längre än ett riksdagsbeslut i maj, val i september och ett nytt beslut i oktober”, som Strömmer – då partisekreterare – uttryckte det.

Först när det visade sig att talet om liberal demokrati faktiskt gick att använda som ett retoriskt vapen mot borgerligheten började socialdemokratin visa sitt intresse, som började med att måla ut motståndarna som demokratihot och varnade för en utveckling likt den i Ungern. Men så sent som 2019 sade Socialdemokraterna nej till en grundlagsutredning i Konstitutionsutskottet, sedan tvärvände partiet 2020.

Trots det myckna talet om polarisering de senaste åren var det dock en enig grundlagskommitté som kunde ställa sig bakom utredningen. Inte bara Socialdemokraterna, även Vänsterpartiet har till syvende och sist accepterat det som borgerligheten länge propagerat för.

Som så ofta tidigare har Moderaterna alltså drivit på den politiska utvecklingen framför sig. Att det nu faktiskt blir den borgerliga regeringen som får ta utredningen vidare till proposition är på så sätt passande.