Annons

Populism i HP-frågan

Ledare • Publicerad 4 september 2020
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Tidigt under tisdagen släppte Liberalerna ett pressmeddelande på sin hemsida. Partiets talesperson för högre studier, Maria Nilsson, förklarade där att Högskoleprovet skulle genomföras under hösten. Efter lunch hade partiet svängt. På utbildningsutskottets sammanträde röstade Liberalerna nej. Därmed fanns inte längre någon riksdagsmajoritet för att genomföra provet. Smittskyddsläget tillåter inte att ett högskoleprov skrivs blev det nya budskapet, vilket är vad regeringen och Universitets- och högskolerådet (UHR) sagt under en månad.

Ansvaret för det misslyckandet vilar tungt på regeringen. Redan i våras måste det ha stått klart att provet inte skulle kunna genomföras normalt under hösten. När vårens prov ställdes in på grund av den rådande pandemin hade regeringen flera månader på sig för att garantera att hösten prov skulle kunna skrivas. Det hade varit en rimlig prioritering. För många är provet vägen in i högre utbildning.

Annons

Men regeringen gjorde inget. Först i juli bad UHR de tjugoen lärosäten som anordnar provet att inkomma med en lägesuppdatering. Mycket riktigt visades det att med rådande rekommendationer från Folkhälsomyndigheten kan inte provet genomföras.

Bild från tidigare års högskoleprov.
Bild från tidigare års högskoleprov.Foto: FREDRIK PERSSON / TT

Anledningen är att kraven på avstånd gör att färre kan skriva i ett och samma rum. En provsal som vanligtvis tar in tjugofem personer skulle som mest ta in elva personer. Därför krävs många fler lokaler, och därmed även mer personal.

För de tjugoen lärosäten som ska anordna provet är det en svår uppgift. Att hitta lämpliga lokaler för alla provskrivare är komplicerat och dyrt. Den senaste månaden har dock många kommuner, däribland Växjö, erbjudit sig att upplåta kommunala skolor att användas för provet.

Men även om lokalfrågan skulle lösas, behövs även mer personal. Vem som helst kan inte plockas in som provvakt om integriteten i provet ska säkerställas. Därtill behöver alla utbildas för att också kunna garantera att inget fusk förekommer. I och med att många provledare dessutom till hör en riskgrupp, kan sannolikt inte all ordinarie personal delta. Enligt UHR:s rapport skulle exempelvis Stockholms universitet behöva tredubbla antalet lokaler och fyrdubbla antalet anställda.

Att provet ställs in även i höst var därför väntat. Om lärosäten inte har förutsättningar för att anordna provet, bör det ställas in. Regeringen pressades ändå av riksdagen till att möjliggöra för UHR att låta dem som inte skrivit provet tidigare att skriva det.

Det vore en sämre lösning. Poängsättningen av högskoleprovet är normerad, och hur många rätt som krävs för högsta poäng bestäms bland annat av medelvärdet på de skrivandes resultat. Många presterar bättre andra gången de skriver provet. Om endast de som inte skrivit tidigare tar provet, skulle tröskeln för att få högsta möjliga poäng kunna påverkas. Det skulle kunna ge en gräddfil in på utbildningar för de som får skriva provet i höst.

Regeringen hade chansen att lösa högskoleprovsfrågan redan i våras, men försummade den. Två fel gör dock inte ett rätt. Det enda rimliga alternativet är att låta högskoleprovet vänta till våren.

Fredrik HultmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons