Principer före populism om intäktstaket

Det är en princip att värna. Det finns en kopppling mellan uttaxerare och skattebetalare. Så säkras också en viss tilltro för skattesystem och uppbörd.

Det är bland annat mot bakgrund av denna princip som EU-förordningen om intäktstak för elbolag blivit försenad i Sverige. EU-förordningar är tvingande och ska normalt omgående tillämpas i medlemsländerna. Och denna förordning innebär att de elbolag exempelvis vatten och kärnkraftsproducenter som gjort ”övervinster” på grund av elprisläget ska omfördela intäkterna till konsumenterna.

Att intäktstaket införs först den 1 mars i Sverige har fått oppositionsledaren Magdalena Andersson att tala om att regeringen ”slarvat bort enorma belopp”. Det är en bild som fått vid spridning. I medier talas det om att regeringen kan bestraffas av EU för att den tvingande förordningen inte införts.

När det gäller elstödet finns det många skäl att inte applådera ministärens hantering. Löftena före valet var överdrivna och ogenomtänkta. Det sattes datum för utbetalningar som svårligen kunde hållas. I detta fall finns det istället anledning att understryka att en regering måste kunna hålla huvudet kallt även i en hårt pressad situation.

Att partiföreträdare för regeringen svarar att förseningen av taket kostar staten 360 miljoner kronor istället för de ”enorma belopp” som den tidigare statsministern talar om må uppfattas som en partsinlaga. I medier har summan på missade intäkter omnämnts till sex miljarder kronor, vilket är märkligt eftersom skatten kommer att dra in 150 miljoner kronor netto.

Men Lagrådet som har till uppgift att granska om lagförslag stämmer överens med grundlagen ger en annan bild än de experter som kommenterat hanteringen i medier.

Regeringen gjorde, menar juristerna i Lagrådet, helt rätt som vände sig till riksdagen, även när det som i detta fall rör sig om en tvingande förordning. Det är en heltäckande reglering som kräver lagstiftning. Och därmed också beredning. Därav förseningen alltså.

Lägg därtill, vilket Lagrådet alltså gör, att skatter alltså ska beslutas av riksdagen ”vilket framgår av grundlagen”, som det står i yttrandet.

Det som oppositionsledaren kallar ”slarv” är med Lagrådets ord ”i överensstämmelse med bestämmelserna i regeringsformen”.

Slarvet är det i denna fråga S-ledaren Magdalena Andersson som står för. Det gick helt enkelt inte att låta bli att kritisera regeringen efter en enskild artikel i en dagstidning. Vad än energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) gör, så är det fel.

Så var det med den saken.

Svenska folket äger rätten att sig självt beskatta. Principen värnas av regeringen när det gäller det omdiskuterade intäktstaket för elbolag.