GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ramverket behövs för hårdare tider

Nya vindar blåser i finanspolitiken. Regeringen vill lätta på regelverket så de kan spendera mer. Men även om det för stunden handlar om lån kommer notan förr eller senare till skattebetalarna.
Ledare • Publicerad 13 november 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Ivern att spendera under pandemin för att rädda ekonomin genom krisen har uppenbart fallit många politiker i smaken. Intressekonflikterna kring statsekonomin har fallit i glömska och plånboken öppnas. Nu vill regeringen inte bara ha ett tillfälligt tillskott under tiden som handeln gått på sparlåga, utan något mer permanent.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet (8/11) argumenterar Socialdemokraternas nya partiledare tillika finansminister Magdalena Andersson samt finansmarknadsministern Åsa Lindhagen (MP) för att det behövs omfattande statliga investeringar. De menar att sådant som klimatåtgärder och satsningar på äldrevården förutsätter vidare ramar för statens utgifter.

Foto: Fredrik Persson/TT

Det specifika som de vill göra för stunden är dock blygare. De vill tidigarelägga en utvärdering av det finanspolitiska ramverket som är planerad till 2025. Förhoppningen är att dagens överskottsmål ersätts med ett balansmål så snart som möjligt. Att en utvärdering sker och att ett balansmål införs är med dagens strukturproblem välkommet. Givet de förhoppningar som finns i de rödgröna partierna om ökade statliga utgifter för miljön och sociala frågor är det viktigt att poängen med ramverket inte går förlorat.

”Normalläget får inte vara att ständigt spendera mer om inte motsvarande intäkter växer”

Andersson arbetade själv på statsrådsberedningen då Göran Perssons regering beskar välfärden och sanerade statsbudgeten på nittiotalet. Den akuta krisen utlöstes av finansmarknaden och valutaspekulationer. Men den urartade situationen hade ett förspel i att ekonomin och de statliga åtagandena varit dåligt skötta under flera decennier dessförinnan. Normalläget får inte vara att ständigt spendera mer om inte motsvarande intäkter växer.

Vänsterns radikala idéer bygger allt för ofta på glädjekalkyler och i de fall som man faktiskt är ärlig med var pengarna skall komma ifrån så är det höjda skatter för breda folklager. Symboliska extraskatter på rika får fokus men det är långt ifrån tillräckligt om staten skall göra allt som vänstern nu vill.

Ökade utgifter kommer behöva följas av större skatteuttag. Även om kraven på skattechock nyligen röstats ned på S-kongressen visar nu partiledarna att man hörsammar intentionerna. Förhoppningen är att detta kan bana vägen för stora investeringar. Men om det inte prioriteras rätt blir det värre än enbart vaskade pengar. I längden kan det bli en våt filt över tillväxten snarare än en vitamininjektion.

Det är redan alldeles för enkelt att spendera skattebetalarnas pengar i politiken. Om det sker genom skuldsättning blir relationen till de som får betala ännu mer diffust. Även om inte investeringarna betalar av sig står medborgarna till slut för räkningen ändå.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.