GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Riksdagsledamöterna skall vara i riksdagen

Förändra gärna riksdagens arbetssätt. Men ökad digitalisering och hemarbete stärker partiledningarnas makt och försvagar de folkvaldas inflytande. Och förutsättningarna för politiskt samarbete försämras även.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Pandemin har förändrat mycket också av riksdagens arbete. Riksdagen har sammanfattningsvis blivit mindre. När beslut skall fattas i kammaren samlas i dag 55 av de 349 ledamöterna för att undvika smittspridning i den lagstiftande församlingen.

Riksdagens arbete är mer än omröstningar.
Riksdagens arbete är mer än omröstningar.
Foto: Ali Lorestani / TT

Förutsättningarna för samarbete och reformer försvagas om riksdagsledamöterna sitter hemma på sin egen kammare och arbetar.

Centerledaren Annie Lööf föreslår nu att flera av de tillfälliga lösningarna skall permanentas. I en intervju i Svenska Dagbladet understryks att dagens riksdagsarbete är svårt att kombinera med föräldraskap och att ledamöterna måste kunna arbeta mer flexibelt. Bakgrunden är att flera tunga C-ledamöter väljer att lämna riksdagen inför nästa val och flera har just pekat på att det är svårt att kombinera uppdrag och familjeliv i valkretsen en bra bit från huvudstaden.

Frågan kan lätt förminskas till att handla om den långa plenifria sommaren eller om ledamöternas ekonomiska ersättningar. Men den handlar även om riksdagens och de folkvaldas allmänna ställning.

Det ursprungligen moderata förslaget att minska antalet beslutande ledamöter under pandemin var både praktiskt och symboliskt viktigt. Praktiskt för att lagstiftning och kontrollmakt måste fungera också när viruset drabbar landet. Symboliskt, för att beslutet demonstrerade hur folkets främsta företrädare själva tar ansvar.

Samtidigt har riksdagen fattat beslut som möjliggör inskränkningar av fri- och rättigheter genom den så kallade pandemilagen. Med färre aktiva ledamöter på plats på Helgeandsholmen blir också riksdagsgrupperna lättare att styra. Som statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors uppmärksammat blir gruppledarens agerande allt mer centralt i frågor som är internt besvärliga för ett parti eftersom den mindre gruppens sammansättning kan påverka utgången i en omröstning.

Ökat hemarbete påverkar också det politiska systemet. Den nyutnämnde August-Rhöss professorn vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, Johannes Lindvall, skriver i en nyligen publicerad SNS-rapport att ju mer politiska aktörer känner till om andra aktörers prioriteringar desto större blir möjligheterna att nå politiska kompromisser.

Lindvall hänvisar till forskning från USA som visar att politiker som ofta samverkar med andra har bättre möjligheter att få igenom ny lagstiftning än politiker som saknar breda kontaktnät.

"Det ligger som talmannen Andreas Norlén konstaterar ett stort symboliskt värde i att utskott och kammare har fysiska möten i riksdagshuset. Men värdet är högst reellt."

I det perspektivet är det också ett problem som Lindvall understryker att ministrar i stor utsträckning hämtas utanför riksdagen av statsministern. Det har ofta omtalats att det stärker regeringschefens makt över ministrarna som därmed saknar egna folkvalda plattformar. Men samtidigt så innebär det att ministrarna saknar nätverk i riksdagshuset och därmed har mindre att göra med ledamöterna.

Om riksdagsledamöterna i högre utsträckning sköter den parlamentariska uppgiften från hemmakontoret minskar också kontaktytorna. Avståndet mellan ledamöter kan förväntas öka om andras uppfattningar och prioriteringar förblir mindre kända. Det ligger som talmannen Andreas Norlén konstaterar ett stort symboliskt värde i att utskott och kammare har fysiska möten i riksdagshuset. Men värdet är högst reellt. Samtal, möten och förhandlingar borgar i sig helt enkelt för bättre beslut. Närvaron i Stockholm minskar det som Lindvall kallar för ”politiska förhandlingskostnader”.

Och därför får även Centerpartiets riksdagsledamöter finna sig i att fortsätta att pendla till huvudstaden medan riksmötet pågår.

Läs mer