Rödgrönt ankare för högt dieselpris
Tidöpartierna meddelade att reduktionsplikten ska ner till sex procent vid årsskiftet (DN 8/5). Större delen av den rödgröna oppositionen är rasande. Höga priser på drivmedel är trots allt ett favoritverktyg för att tvinga folk att överge bilen. Reformer för att stoppa de politiska pålagorna på bilägare är för vänsterblocket en katastrof.
Socialdemokratiska partiledaren Magdalena Andersson ville dock inte svara om hennes parti var för eller emot en sänkning av iblandning av biodrivmedel. Denna splittring inom vänsterblocket apropå diesel- och bensinpriset, är inget nytt. Men Socialdemokraterna har konsekvent låtit de högljudda småpartierna fått ta debatten.
Drivmedelsbolagen var inte heller särskilt glada över regeringens besked. Preems presschef Dani Backteg sade till Svenska Dagbladet (7/5) att sänkt reduktionsplikt snarare skulle ge upphov till tillgångsproblem och ett marginellt förändrat pris. Marknaden ställer om till biodrivmedel. Även om det är dyrare är en hög iblandning av biodrivmedel något som Preem har räknat med.
För att förstå hur såväl oljebolag som Miljöpartiet attackerar samma politiska förslag behöver man förstå händelserna under förra mandatperioden. I nästan fyra år härjade en kamp mellan Preem och miljörörelsen om utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil.
Rättsprocessen i mark- och miljödomstolen var långdragen. Om utfallet blev fel hotade Miljöpartiet med att hoppa av regeringen om den inte ingrepp. Preems första ansökan om utökad produktion drogs tillbaka 2020 (SVT 28/9 2020). Med pandemin och politiskt motstånd påstods situationen vara för osäker för en sådan investering.
Preem planerade om utbyggnaden till att innebära mer produktion av biodrivmedel. Bakom kulisserna gavs företaget förhandsinformation om kreditgarantier och reduktionsplikten av dåvarande klimatminister Isabella Lövins statssekreterare. Denne bad då Preems vd att också ”heja på” regeringens satsning (Expressen 23/10).
Preem önskade sig reduktionsplikt och statliga pengar. Det fick det också av förra regeringen. Förra våren lovades bolaget tre miljarder kronor i förmånliga krediter. Så kunde produktionen av diesel ställas om till biodrivmedel (SVT 25/4 2022).
Om den rödgröna regeringens agerande låter lätt godtyckligt är det för att det är just vad det är. Men när de frågades ut av Konstitutionsutskottet ville regeringen inte svara på frågor. Konsekvenserna av påtryckningarna och förhandlingarna gör sig dock kännbara nu.
Sverige har alltså inte bara höga priser utan även potentiellt en brist på drivmedel framöver. Branschen har föga förvånat räknat med fortsatt höjd reduktionsplikt.
Som så ofta vad gäller energifrågor är det bara kortsiktigt en fråga om marknadskrafter. Går man tillbaka lite i tid hittar man snart en politisk uppgörelse.
För Preems fall har det inneburit konkurrensfördelar. Men för alla de som påverkas av prishöjningarna är de rödgrönas agerande en dyr historia.
