Rött skynke i debatten
Om man skall tro Sveriges Television var det gårdagens partiledardebatt som markerar startpunkten för den egentliga valrörelsen.
Men av partiledarna var det svårt att få intrycket att de var på plats för att dra med väljarna i valrörelsen. De verkade vara trötta på varandra och även sig själva. Man skall minnas att det här är personer som regelbundet träffas och stångas. De omges av personer som ser till att de säger rätt saker om partiets politik och de har för det mesta örnkoll på vad motdebattörerna kommer att säga. På söndagskvällen märktes det.
Partiledarna höll sig till sina talepunkter och verkade inte förvänta sig att någon annan skulle avvika från detta mönster genom att faktiskt svara på en rak fråga.
Rent komiskt blev detta när Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin i debatten om jobb och välfärd fick ordet och utropade att ”Det finns inga jobb på en död planet” för att sedan förebrå Moderaternas partiledare Ulf Kristersson för att han inte talade om klimatpåverkan utan höll sig till ämnet.
En annan partiföreträdare som hade svårt att navigera bland ämnena var statsministern och Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven. När lag och ordning var debattämnet frågade Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson Löfven varför fyra av fem utländska våldtäktsmän som bor i Sverige inte utvisas. Detta vände statsministern till att handla om att Åkesson vill försämra villkoren på svensk arbetsmarknad, något som skulle gå ut över kvinnor. Kommentaren var helt apart och var den enda under den första debattimmen som drog ned skrattsalvor från publiken.
Tyvärr var den dock talande för statsministerns insats i debatten. Det var bara när han fick, eller tog sig, tillfälle till att tala om arbetsmarknadspolitik som han verkade någorlunda bekväm. Samtidigt har regeringens politik på området knappast imponerat. Trots mål om att nå EU:s lägsta arbetslöshet har Sverige under den rödgröna regeringen tappat placeringar i ligan. Andra länder, som kanske inte ens försöker, har kört om Sverige. Den goda konjunkturen gör helt enkelt mer för arbetstillfällena än regeringen.
Där man skulle kunna göra skillnad är i utkanten av samhället. I utanförskap och bland personer som står långt från arbetsmarknaden. Här har regeringen lanserat hundraprocentigt subventionerade anställningar i och med de statliga beredskapsjobben. Ändå är det få som kommit in på arbetsmarknaden på den vägen.
Det bestående intrycket efter debatten är att det rödgrönröda samarbetet underskattat värdet av samstämmighet. Sjöstedt och Lövin företräder partier som trots regeringssamarbete hämtar luft av att ge sig på Socialdemokraterna. Det blev också tydligt för tittarna att Stefan Löfven vill tala om villkoren på arbetsmarknaden men inte så mycket annat. Kan det vara priset för att vinna tillbaka väljare inom LO-kollektivet?
