GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Säkerhetsmoralen krävde att man hittade kabeln

Sveriges Radios misslyckanden påminner om hur mycket som krävs för att skydda säkerhetsmoralen.
Ledare • Publicerad 19 juli 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Sveriges Radio har i sommar avslöjats med två allvarliga säkerhetsmissar. Man har 2016 släppt in it-tekniker från Ryssland och Israel och igår avslöjades att man 2013 lät en icke-säkerhetsprövad konsult uppdatera en av radions hemligaste verksamheter. Ett arbete som han senare också berättade om på nätet.

Säkerhetsfrågor har sedan många år varit allvarligt underskattade. De står nästan alltid i vägen för smidighet och åsidosätts därför. Svårigheterna framträder när man läser om tidigare misslyckanden.

Nästa år är det trettio år sedan SOU:s Handläggning av vissa säkerhetsfrågor presenterades. Den torra titeln gömmer några av kalla krigets mest intressanta frågeställningar. Utredningen summerar avlyssningen som byggts in i Sveriges ambassad i Moskva, generalkonsulatet i Sankt Petersburg och ambassaderna i Baltikum. Med ihåliga armeringsjärn (och oväntat bra mikrofoner) kunde betonghusen redan vid byggnationerna göras till avlyssningscentraler. Efter invigningen av ambassaden 1972 fick Byggnadsstyrelsen genomföra ”betydande reparationer” för att återställa de skador som Säpo:s sökande efter avlyssning gjort på byggnaderna.

Avlyssningen av ambassaden i Moskva borde lära Sveriges Radio att ta säkerhet på allvar.
Avlyssningen av ambassaden i Moskva borde lära Sveriges Radio att ta säkerhet på allvar.Foto: Rolf Höjer/TT

I utredningen försöker man förstås gå till bottnen med vad som hade kunnat rädda situationen. Man kommer fram till att bara slumpen hade kunnat avslöja avlyssningen i samband med invigningen och att avtalet som lät Sovjet utföra bygget inte hade kunnat göras på annat sätt. Det som däremot lyfts fram som avgörande för att hindra liknande misstag är att värna om den så kallade säkerhetsmoralen.

Den diskuteras i samband med att ambassadören 1989 bad om att få slippa få sina möbler skadade av Säpo:s undersökning av residenset där man redan hittat en samlingskabel för avlyssning. Hans ord togs på större allvar av Utrikesdepartementet än de borde och Säpo avstod från att riva väggarna i den privata delen av ambassadörsresidenset.

Detta var ett stort misstag enligt flera personer med stor erfarenhet av säkerhetsfrågor vid utlandsmyndigheter som utredningen talade med. Säkerhetsmoralen innebär hur allvarligt man tar på säkerhetsfrågorna och hur avslappnad man är i organisationen. Moralen tog skada av att man inte grävde fram den sista kabeln och det kunde leda till fler felsteg, särskilt efter Sovjets fall. Rapporten avslutas med att konstatera att det hade krävts en mycket erfaren person placerad på UD för att rätt bedöma vad som stod på spel.

Sveriges Radio, och de flesta andra organisationer, ser inte ut så. För att klara av dagens säkerhetsrisker måste man rekrytera experter med pondus. Dessa måste sedan respekteras internt, säkerhetsmoralen måste förankras i hela organisationen. Det är inte många som orkar med det. Säkerhet handlar om att skydda sig mot något som ännu inte syns, det blir en bromskloss för den som vill framåt. Om ledningen inte markerar vikten av säkerhet kommer ingen annan heller göra det.

Jacob SidenvallSkicka e-post