Samhällshot under radarn

Många förfärliga våldsbrott, inte minst ”skjutningar”, har kommit i skymundan under coronakrisen. Tidigare kastades ju dessa nyheter mellan mottagande av stigande förskräckelse och tillvänjning i det allmänna medvetandet, men nu är den offentliga uppmärksamheten noterbart låg.

Ledare • Publicerad 3 april 2020

Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Men det borde den inte vara. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, konstaterar att det snarare borde vara tvärtom, åtminstone vad statsmakten beträffar.

Säpo kom som bekant ut med sin årsbok nyligen. Den där de sammanfattar säkerhetsläget i nationen som det förhöll sig 2019. Agrell är kritisk och konstaterar att gangstervåldet över huvud taget inte analyseras ur ett säkerhetsperspektiv. Det tas inte upp över huvud taget.

Annons

”Man borde i alla fall ha med en del om vad som kan hända om dessa i något skede vänder sig mot samhället. Det är lite egendomligt att det inte alls finns med.”

Det är en mycket dramatisk formulering för att komma från en säkerhetsexpert. Om de vänder sig mot samhället. I en fundamental mening vänder sig gangstergängen förstås redan mot samhället i det att de bedriver kriminell verksamhet. Men Agrell menar förstås att det kan komma att bli något helt annat, värre. Det är inte helt klart vad för situationer han avser. Men att det handlar om något annat än knarkuppgörelser är uppenbart. Rimligtvis handlar det om scenarier där kriminella angriper samhällsfunktioner som sådana. Systemhotande brottslighet i en skala vi inte hittills sett i Sverige. Kanske inte ens i Nordeuropa om man viktar gangstergängens våldskapital kontra vår svaga rättskedja.

Det är fullt rimligt att det allmänna intresset är riktat mot coronakrisen i det här läget, och till och med är det så länge eländet pågår i större omfattning. ”Det offentliga” i bemärkelsen det som är föremål för den allmänna debatten, kan inte svepa med samma idoghet över alla samhällsproblem hela tiden. Men det är just därför vi har specialiserade myndigheter. De antas vara uppmärksamma å våra vägnar.

Att vi har en organiserad brottslighet som är så resursstark och aggressiv att en säkerhetsexpert oroar sig för att den kan vända sig mot samhället får ändå ses som något som borde falla under radarn på vår säkerhetstjänst. Men i det här fallet har radarn över huvud taget inte varit påkopplad.

Agrells anmärkning reser frågetecken, inte bara vad gäller Säpos sätt att arbeta utan även vad gäller vårt förhållningssätt till den accelererande grova brottsligheten. Enligt Brottsförebyggande rådet har vi ingen anledning att se den som mer märkvärdig än förut. Det vet vi sedan tidigare. Men att även säkerhetspolisen indirekt stämmer in i detta tema är förvånande. Vem som helst som följt rapporteringen i detta de senaste åren inser att det kan komma att dra ihop sig till något riktigt obehagligt. Då behövs inga ”vi har varit naiva” från beslutsfattarhåll.