Annons

Samsyn i utrikespolitiken

Gårdagens debatt om regeringens utrikesdeklaration beskrevs i termer som "het" och "storgräl". Utrikesministern var "pressad". Men debatten visade kanske framför allt att det i centrala utrikespolitiska frågor råder en samsyn mellan regeringen och Socialdemokraterna.
Ledare • Publicerad 16 februari 2012

År 2012 uppstår inte längre någon debatt om att ordet "alliansfri" saknas i dokumentet. Det är mycket möjligt, för att inte säga troligt, att en Socialdemokratisk utrikesminister hade formulerat sig annorlunda. I det skuggdokument som Socialdemokraterna presenterade samtidig finns de gamla formuleringarna om att alliansfriheten "tjänat oss väl" med. Om Socialdemokraterna vill se en alliansfri regering prioriterar det största oppositionspartiet inte en alliansfri doktrin. Inte heller om att regeringen tydliggör solidaritetsförklaringen till EU och de nordiska länderna leder till högljudda protester. Formuleringen är skarpare i år. Sverige kommer inte förhålla sig passivt om ett medlemsland drabbas av en katastrof eller angrepp... vi ska kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt." Förändringen är en välkommen anpassning av officiella dokument till verkligheten. Debatten och högtidsorden har tidigare inte överensstämt med de förpliktelser som länderna i en syskonunion har med varandra. Och det är viktigt att betona att denna gemensamma process stärker säkerhet, demokrati och oberoende.

Samsynen om EU ledde till att debatten och meningsskiljaktigheterna kom att handla om ett eventuellt erkännande av en palestinsk stat. Det är viktigt att påpeka att ett erkännande också innebär betydande förpliktelser för den nya staten. Palestina skulle bli folkrättsligt ansvarigt för terrorgruppers beskjutning av Israel. För den som hoppas på fred i Mellanöstern - och ser tvåstatslösningen som det enda hållbara - är det inte oväsentligt. Bejakar vi andra folks rätt till självbestämmande, till nationsbyggande och stat är det orimligt att det palestinska ska vara något långsiktigt undantag.

Förutsättningarna för ett erkännande är dock svaga i dag. Varje fall kräver specifika överväganden utifrån omständigheterna. I detta fall spelar det roll att en del av den tänka staten - Gaza - kontrolleras av en grupp som använder terror för att bekämpa demokratin Israel. Samma Israel som också har förmåga att kontrollera den tänkta statens territorium. Palestina skulle i dagläget bli en svag fragmentiserad stat. Att regeringar vid erkännandena av Kosovo och Kroatien gjort avsteg från principen territoriekontroll motiverar i sig inte att Sverige som första västland vid sidan av Island skulle erkänna en palestinsk stat.

Martin Tunström
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons