SBB avslöjar bristande integritet
Dragkampen mellan adel och kungamakt är ett klassiskt kapitel i svensk historia. I perioder ökade friheten för individer med stora egna tillgångar och vissa kungar gjorde sig kända genom att dra in tillgångar till kronan för att öka nationens handlingskraft. Denna enkla historiska fond passar när man läser om att kollapsen av Samhällsbyggnadsbolagets aktiekurs kan leda till att delar av Dalregementets lokaler köps av utländska aktörer.
Det finns en rad säkerhetsrisker med en sådan händelsekedja. Även om den första köparen skulle vara ett välvilligt inställt bolag kan nästa förvärvare vara något annat. Inblickarna och tillgången man får som fastighetsägare gör att illasinnade aktörer skulle dras till objektet. Svensk militär måste kunna fokusera på sin verksamhet istället för att oroa sig över vem som äger regementets hus.
Den nuvarande regeringen var i höstas snabb med att ta fram lagförslag för att kunna granska och hindra utländska direktinvesteringar som bedöms hota rikets säkerhet. Det är viktigt att de reglerna kommer på plats. I flera år har västvärldens principer kring den öppna marknaden använts av stater som Ryssland och Kina för att göra statsstrategiska investeringar. Det har kostat lite för dessa aktörer att köpa fastigheter och företag som kan ge dem insyn i allt från industriprocesser till andra länders militära försvar.
Borgerliga politiker måste se sin del i denna situation. Frihetliga principer och en tro på marknadens rationalitet motiverade utförsäljningar av statliga bolag. Det har lett till positiva saker som ökat utbud och ökade valmöjligheter. För statens del har vissa risker minskat, men man får vara öppen med att andra risker också ökat.
På senare tid har det ofta varit S-styrda kommuner som sålt av fastigheter. Inte sällan till Samhällsbyggnadsbolaget med sin ABF-liknande logga. För två år sedan inledde bolaget en satsning för att köpa fastigheter med inriktning mot statliga myndigheter. Idén var att dessa hyresgäster utgör de mest förutsägbara och stabila man kan tänka sig. Men när bolaget nu visar sig vara mindre stabilt framträder obalansen.
Borgerlighet är inte bara frihet. Men högern måste vara mer än frihet. Högern måste vara borgerlig, och borgerlighet betonar också ansvar. Om friheten hotar statens integritet behöver staten sätta gränser.
Polishus, regementen och domstolar bör ägas av staten. Kommunal verksamhet är delvis en annan fråga. En del kommuner präglas starkt av att viktiga arbetsgivare lämnat orten. Den kommunala servicen har efter det blivit en svår nöt att knäcka. Nu kan ett läge uppstå där vissa kommuner kan köpa tillbaka fastigheter från SBB till förmånliga priser, efter att ha sålt dem till bolaget under högkonjunktur. Det kan bli bra, men huvudsaken är att lärdomarna inte tappas bort.
Integritet kräver annat i dag när den globala ekonomin är så sammankopplad. Det har fördelar men att värna statens angelägenheter handlar i dag om mer än att skydda fysiska gränsövergångar.
