Annons

Schack är bra, men inte bäst

Skolan bör möta även den trenden med integritet.
Ledare • Publicerad 2 maj 2023
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Dagens Nyheter har (27/4) besökt en grundskola i Stockholm som för tretton år sedan lade in schack på schemat. Lärare och elever vittnar om att det är roligt och man hänvisar också till forskare som menar att träningen höjer barnens framtida akademiska resultat, särskilt i matematik.

I artikeln framgår också att det inte är en samstämmig forskarkår som menar detta. Det finns vetenskapsmän som menar sig ha belägg för att schackträning gör barnen duktiga på just schack, och inte så mycket mer.

Annons

Efter en uppmärksammad TV-serie och den tyskspråkiga filmatiseringen av Österrikaren Stefan Zweigs Schacknovell, en bok som många i den tyskspråkiga sfären läser på skoltid, har spelet fått en renässans. Norrmannen Magnus Carlssen har under ett decennium varit spelets unga ansikte utåt och etablerat det som ett naturligt intresse bland unga. Det är glädjande och bra, men för skolans värld riskerar DN:s reportage att bli ytterligare en boll som skall jagas.

För det går trender i skolans värld. Forskaren och skoldebattören Amir Sariaslan påminde om en intervju med den holländske forskaren Paul Kirschner som sedan ett antal år varnar för att det finns en allt för stark tro på att färdigheter i skolan kan gå genom väggar. Alltså att schackträning för med sig matematikfärdigheter, eller att dagens unga som tillbringar mycket tid framför datorn har nytta av detta i skolarbeten.

Schack är trendigt och intellektuellt, men det borde inte vara nog för skolans värld.
Schack är trendigt och intellektuellt, men det borde inte vara nog för skolans värld.Foto: Bendiksby, Terje

Är det inte digitalisering är det något annat som anses kunna skapa genvägar till bättre kunskapsinhämtning när nötning och katederundervisning blivit för mossigt. Ofta används halvsanningar, eller helt enkelt missförstånd, om forskningsläget för att befästa olika trender och nyskapande satsningar. Nya satsningar är nämligen mycket ofta det som belönas i yrkeslivet, även i verksamheter som inte handlar om innovation. Och dit hör tveklöst skolans värld: kullar av oerfarna barn skall upptäcka hjulet och hur det fungerar, inte uppfinna det på nytt.

Man har förstås länge drömt om och letat efter kunskapens källa, där man genom att dricka istället för att plugga kan tillägna sig stor visdom. Oden offrade ett öga för att få ta genvägen.

Den store lärdomsprofilen och landshövdingen Gunnar Wennerberg såg i slutet av 1800-talet till att lägga om fokuset i skol- och universitetsvärlden från språk till matematik. Latin hade länge ansetts vara skolans höjdpunkt, det moment som bäst visade vem som hade läshuvud. Wennerberg tog bort kravet på att ha läst latin för att ta akademisk examen, med argumentet att matematik var minst lika nyttigt för sinnet.

Och just schack har en liknande ställning. Det anses vara det nyttigaste spelet, och kan säkert vara det. Men det vore olyckligt om det kommer i vägen för redan hotad lektionstid och arbetsro. För just nu pågår en rörelse tillbaka mot kunskapsfokus (istället för färdighetsfokus), skrivningar har uppvärderats och i politiken talas det mer om inlärning än tidigare. Schack ser bra ut och kräver intellektuell kapacitet, men även den trenden bör skolan få möta med integritet.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons