Se över de sociala förmånerna

Ledare Artikeln publicerades
Anna Kinberg Batra (M) har ett förslag.
Foto:Jessica Gow/TT
Anna Kinberg Batra (M) har ett förslag.

Det är inte rimligt att den som uppehåller sig illegalt i Sverige får bidrag för att kunna stanna kvar.

Det finns en rad olika skäl till varför migranter och flyktingar söker sig till andra länder än det första europeiska land de kommer till. EU:s gränskontrollmyndighet Frontex pekar på att välfärdsförmåner är en dominerande orsak. Det är inte särskilt märkligt. Erbjuds sjukvård, skola, kost och logi i ett land framstår det som mer attraktivt att åka dit än att bosätta sig på en parkbänk i en förort till Aten. Så länge villkoren är bättre i Sverige än tillvaron i ett turkiskt flyktingläger så kommer människor att försöka att ta sig hit.

Sverige bör inte eftersträva att bli ett Grekland eller Turkiet. Men sociala förmåner har betydelse, och det minsta man kan begära är att våra regelverk utgör en sammanhållande helhet med så få motsägelser som möjligt. Det kan exempelvis tyckas självklart att den som uppehåller sig illegalt i ett land inte ska få ersättning för att kunna stanna kvar.

Moderaternas förslag om att ge kommunerna rätt att neka försörjningsstöd till dem som fått avslag på sin asylansökan är ett steg i den riktningen. Frågan tangerar ett område som är svårt att hantera i ett Sverige där man i det politiska samtalet hellre utgår från mänskliga rättigheter än medborgerliga. Med det fortsatt höga asyltryck som förväntas även under 2016 är dock frågorna oundvikliga.

Att invandringen kommit att bli den viktigaste frågan för väljarna kom inte direkt som en överraskning när Ipsos häromdagen presenterade en opinionsmätning. Att opinionen svängde under förra året, från ett ökat stöd för att ta emot fler flyktingar till en önskan om att ta emot färre är heller inte så förvånande. Asylmottagningen påverkar inte bara Migrationsverkets verksamhet utan stora delar av den offentliga förvaltningen. Förra året tog Sverige emot 163 000 asylsökande. Över 180 000 är inskrivna i mottagningssystemet och i år beräknas mellan 70 000 och 140 000 att söka asyl. För Europa som helhet beräknas en miljon människor att komma.

Man ska vara försiktig med att dra för stora växlar på enskilda opinionsmätningar. Men det är intressant att den förändrade inställningen slagit igenom i alla partier och åldrar. Undantaget är Miljöpartiets väljare som fortsatt anser att miljön är den viktigaste frågan. Det underlättar för partiets språkrör att sitta still i båten. Eftergifterna på migrationsområdet ser inte ut att betyda lika mycket för partiets väljare som det spekulerats i.

Åtgärderna som hittills vidtagits har skett efter beslut under galgen. Men id-kontroller, gränsbevakning och införandet av tillfälliga uppehållstillstånd behöver inte leda till att färre personer söker sig till Sverige. Resehandlingar som inte är uppenbart förfalskade går dessutom att använda för att ta sig in i landet, trots det utökade transportöransvaret.

Att regeringen väntar med att gå vidare med ytterligare åtgärder följer samma mönster som under 2015. Den lever på hoppet att något ska hända inom EU, i detta fall kontroll över de yttre gränserna. Det är också vad Migrationsverket utgår från i sin prognos.

Det är en dålig strategi. Illa förberedda lagändringar och motstridiga besked såg vi nog av under höstens flyktingkris. Därför vore det bättre om regeringen agerar innan paniken infinner sig.