Annons

Självförsörjning inför nya kriser

Europas kornbod står i brand. Ukraina är en av de stora jordbruksnationerna på kontinenten. Landet är känd för sin bördiga jord och det är dags för vårsådd. Att landets bönder nu är upptagna med att bekämpa den ryska invasionen får konsekvenser längre fram.
Ledare • Publicerad 8 mars 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Av den stora mängd vete, majs och solrosolja som Ukraina exporterar är det dock lite som konsumeras här, det mesta skickas till Mellanöstern och Afrika. Den direkta effekten på det europeiska jordbruket ligger snarare i att Ukraina och Ryssland båda är enorma producenter av konstgödsel. Därtill lägger de skenande energipriserna hinder för den Europeiska gödselproduktionen.

Kriget får direkta konsekvenser på världens matförsörjning. För Väst- och Nordeuropa handlar det om stegrande priser. För regionerna till öster och söder kan det bli avsevärt värre.

Foto: Johan Nilsson/TT
Annons

Närområdet, inte minst Mellanöstern, kommer bli instabilt. Inte minst Libanon, vars veteimport till nittio procent kommer från Ukraina. Turkiet och Egypten får till två tredjedelar sitt vete från Ryssland, enligt Financial Times (6/3). Det är länder som idag är oroliga och ekonomiskt prekära. Hur illa det kan bli om basvaror skenar i pris är svårt att föreställa sig.

För svenska lantbrukare har energi- och gödselpriset drivit upp kostnaderna för att bedriva jordbruk och i förlängningen höjs också priset på djurfoder. Det är en pågående kapplöpning mellan skenande kostnader för insatsvaror och konsumenternas förmåga att tolerera högre priser. Med ett stimulanspaket på en miljard kronor från regeringen har man dämpat oron. Men situationen i omvärlden ser inte ut att vända till det bättre den närmaste tiden.

”Krisberedskap i form av lagerhållning och förutsättningar för inhemsk produktion är nödvändigt.”

Den globala krisen behöver härdas ut och konsekvenserna pareras så gått det går. Likheterna till de globala störningarna i varuflöden som pandemin fört med sig är slående. Men de långtgående konsekvenserna, och hur de skall förekommas, är än svårare att se än att konstatera platsbrist i sjukvården.

Krisberedskap i form av lagerhållning och förutsättningar för inhemsk produktion är nödvändigt. Det är kostsamt, men givet utveckling kommer det behövas.

Sverige kan göra mycket för att säkra matproduktionen och tillgången till energi. Självförsörjningsgraden behöver höjas och kostnadslättnader och regelförenklingar för lantbruket bli prioriterade frågor.

Sverige är beroende av vad som händer på kontinenten och situationen kommer tvinga fram förändring även där. För Sveriges del är dock säkrandet av bränsle och jordbruksprodukter det som behövs först och främst.

När krisen kommer faller man tillbaka till det fundamentala. Säkerhet i både militära och civila är grunden för att samhället skall hantera konsekvenserna av att det globala systemet sätts ur spel.

Det borde inte komma som en chock. Men förvånansvärt ofta glöms det bort tills nästa kris slår med full kraft. Det är hög tid att förbereda sig.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons