GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Självförsvar är fullt rimligt

Om man blir attackerad eller försatt i en livshotande situation skall man enligt svensk rätt fly eller förbli passiv. Om det absolut behövs kanske man kan värja sig med händerna, men mer än så och man kan dömas för misshandel, dråp eller vållande till annans död.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

I nästan sextio år har rätten till nödvärn funnits i princip oförändrat skick. Att bruka våld i fredssituation är förbjudet. Men i en situation där man behöver värja sig från ett fysiskt angrepp kan våld vara motiverat. Men i Sverige har lagstiftare och domstol inte sett med blida ögon på dem som försökt försvara sig. Om angriparen skadas eller dör är risken överhängande att det är offret som får ett långt fängelsestraff.

När polisen kommer är det ofta för sent.
När polisen kommer är det ofta för sent.
Foto: DRAGO PRVULOVIC / TT

Moderaterna krävde under måndagen att lagen om nödvärn en översyn. Det är verkligen på tiden. Brottsligheten och polisens närvaro har förändrats markant sedan lagen skrevs. Polisens utryckningstider på landsbygden är långa och brottsligheten har fått en råare sida än tidigare. Det är inte rimligt att offer döms som om de vore grova brottslingar.

De fall som uppmärksammats på senare år rör sig ofta om personer med långt till närmaste granne som blivit angripna i sitt eget hem. 2015 var det två män i Skåne som beväpnade med kniv och järnrör försökte bryta sig in i en äldre mans gårdshus. Medvetna om att mannen stod på andra sidan dörren, men eljest ropande att de skulle mörda honom. Att ett skott från mannen genom dörren slutade med att en av angriparna dog slutade med att gårdens ägare dömdes till två års fängelse.

I ett senare fall 2018 skedde en liknande händelse då en hotfull man bröt sig in på en gård i Dalarna. När husets ägare kom med ett jaktvapen uppstod ett handgemäng och angriparen dog. Arton månaders fängelse för det.

Ställs man inför en beväpnad förövare är denne i lagens mening lika skyddad som det faktiska offret i situationen. Att det skulle vara en eller flera beväpnade män som skriker att de skall mörda personen gör ingen skillnad. Kan man teoretiskt försöka fly är det ett brott att göra något mot förövarna.

"Att man inte kan vara säker på att man har lagen på sin sida om man blir angripen i sitt eget hem är helt orimligt."

Det är en rent praktisk fråga att laglydiga medborgare som blir oprovocerat anfallna skall veta att lagen skyddar dem. I situationer där lagen, det vill säga polisen, inte har möjlighet att ingripa borde medborgaren själv få försvara sig.

I första hand är det polisens och rättsväsendets uppgift att skydda medborgarna från brott. Det får inte förekomma att människor tar lagen i sina egna händer. Det går dock inte att säga att rättsväsendet alltid är närvarande när man som mest behöver det.

Det hör till statens kärnuppgifter att skydda människor som utsätts för angrepp. I ett rättssamhälle är det också rimligt att samhället inte straffar dem som värjer sig från oprovocerade attacker. Rätten skall vara på offrets sida –även när denne väljer att skydda sig snarare än fly.

Läs mer