Skattesänkning utan effekter
I socialdemokratisk retorik finns en lång kö av saker som går före skattelättnader. Kunskapsresultat i skolan, fungerande vård, ökad trygghet mot brott, framtidsinvesteringar, kampen mot arbetslösheten... Så hur ska man tolka det faktum att regeringen nu har funnit utrymme för en skattelättnad à 1,34 miljarder kronor 2018 och 2,67 miljarder årligen från och med 2019?
Det kan inte vara så att problemen som skulle gå före i kön är avklarade, för det är ju just de som Socialdemokraterna ämnar gå till val på att lösa från och med i höst. Svaret får snarare sökas i vad skattelättnaden gäller: fackföreningsavgiften. Ur detta perspektiv kan till och med LO bejaka skattelättnaden, trots att organisationen annars vill se stora statliga utgiftshöjningar.
Några stora samhällseffekter verkar skattelättnaden annars inte få. Den kan enligt regeringen ”på marginalen” bidra till ökad jämställdhet och ”på marginalen” bidra till ökad ekonomisk jämlikhet. När det gäller arbetslösheten kan den till och med stiga. För att komma från ett parti som säger sig sätta arbetstillfällen främst är förslaget till skattelättnad märkvärdigt jobbneutralt. Det kan rentav leda till längre arbetslöshetsperioder, nämligen om fler tar del av fackliga inkomstförsäkringar.
Däremot finns en privatekonomisk poäng i storleksordningen 25 procents skattereduktion för alla fackföreningsavgifter över 400 kronor om året. I ett pressmeddelande redovisar regeringen denna effekt med hjälp av ”exempellöner” från olika branscher och för olika förbund. En officer med 37 000 kronor i månadslön sparar 660 kronor om året, en undersköterska med 27 200 kronor i månadslön sparar 1 293 kronor, en polis med 32 500 kronor i månadslön sparar 1 035 kronor per år. Uppenbarligen är det inte nyanställda som ska känna igen sig...
Men det uttryckliga syftet med skattereduktionen uppnås inte alls. Större fackligt inflytande är inte att vänta, skriver regeringen, eftersom det redan mycket stort. Även icke-anslutna omfattas i hög grad av kollektivavtal. ”Förslaget förväntas därför sammantaget inte i någon avgörande utsträckning påverka det fackliga inflytandet”, skriver regeringen.
Så vad det mynnar ut i är en liten ekonomisk förstärkning för redan fackligt anslutna. Polisen får 86 kronor mer i månaden, undersköterskan 108, officeren 55. Sällan kan en skattesänkning ha varit så svagt motiverad.
