Skifte i vargfrågan

Tidigare i år släppte Naturvårdsverket nyheten att det redan i januari kunde bli tal om licensjakt på varg i södra Sverige. Många hoppades att det skulle innebära att Kronoberg, Kalmar och Skåne skulle få möjligheten att på ett kontrollerat sätt minska trycket från vargarna, men för ovanlighetens skull räknades Sörmland till södra Sverige.

Så brukar det inte vara trots att det geografiskt är korrekt. Sveriges mittpunkt ligger betydligt längre norrut än dess politiska gravitationspunkt, om man nu kan tala om en sådan. I och med att Sörmland hittills bara haft tillgång till skyddsjakt, alltså jakt på individer som vid upprepade tillfällen ställt till med skador, var det redan i samband med nyheten troligt att tyngdpunkten skulle läggas där.

Och det hade kanske inte varit ett problem om tilldelningen varit samma som förra året. Istället sänkte Länsstyrelserna, som fått beslutsmakten av Naturvårdsverket, till trettiosex djur. Det är hälften av förra årets antal och innebär att jakten koncentreras till länen kring Mälaren. Den som vill odla sin bitterhet noterar att det är på utflyktsavstånd från Stockholm.

Men en mer nykter bedömning tar fasta på de stora trenderna. Jägare i de södra delarna av landet får mer tid att förbereda sig inför säsongen 2024-2025. EU har öppnat för en mer aktiv förvaltning av vargstammarna inom unionen. Vi har en landsbygdsminister som tidigare i veckan höll tal i Bryssel och nämnde vargen som en viktig fråga för livet på landet. Peter Kullgren (KD) driver också på för att korta ned tiden mellan angrepp och skyddsjakt. I dag skall det röra sig om tre separata händelser innan man får besluta om skyddsjakt. Det bygger upp frustration och kostar pengar även när bevisläget är tydligt redan vid första vargangreppet.

Beslutet om att öppna för licensjakt i Götaland togs av Naturvårdsverket och är en reaktion på riksdagens ambition om en vargstam i den lägre skalan av det man bedömer som livskraftigt. Förankringen för den linjen är dessutom god då det var Kullgrens socialdemokratiska företrädare Anna-Caren Sätherberg som först tog initiativet. Blocköverskridande enighet brukar bli långlivad.

Det är troligt att Skåne får vara med i nästa jaktårs licensjakt. De ekonomiska värdena som finns i länets jord- och skogsbruk är stora. Jakten och jaktturismen där är också värdefull. Det är svårare att sia kring när Småland får vara med. Förra månaden konstaterades att det fötts valpar i reviret utanför Kosta. Med god tillgång till föda är det troligt att detta revir kommer att knoppa av sig innan någon licensjakt blir aktuell.

Länsstyrelsen i Dalarna beslutade om att inte tillåta licensjakt i år. Motivet var att vargen är ojämnt fördelad i länet. Man kan förstå att det är ett resonemang som provocerar. Förutsättningarna kan se väldigt skilda ut inom länens gränser och fårskötsel mer koncentrerad i vissa delar. Det är knappast rationellt att vänta på att vargen sprider sig jämnt inom länen innan man tillåter licensjakt. Men, mycket har nog hänt inom politiken inför nästa jaktår.