Skogen och viruset

Kronoberg och Småland är hårt drabbad av skadedjuret. Den mängd skog som angripits av barkborrarna de senaste åren är större än vad som brann upp i de mycket omfattande skogsbränderna som härjade i bergslagen under sommaren 2018. Det är en enorm insats som krävs för att de skador som barkborrarna åsamkar skall kunna begränsas.

Coronakrisen är både en medicinsk och ekonomisk kris. Det märks inte minst i skogsbruket. Sjukdom och karantän innebär att skötsel av barkborredrabbad skog och skyddsåtgärder läggs på is. Den inbromsade ekonomin slår mot efterfrågan på virke. Vilket innebär att den skog som redan är ansatt av granbarkborren, och som därför huggs i förtid, inte hittar köpare. Hanteringen av de omfattande skadedjursangreppen har hittills byggt på att man snabbt kan avverka träd som befinner sig i ett tidigt stadium av angreppen. Långsiktiga planer för skötsel får på kort varsel göras om för att rädda det som räddas går. När efterfrågan nu ser ut att stanna av lär denna utväg försvinna.

För skogsbrukare med skador på sina skogar kan detta bli en svår situation. Dels kommer det att bli svårt att få tag på säsongsarbetare för att sätta plantor och dels kan möjligheterna till ekonomisk skadebegränsning försvinna. Risken är också att skogar står utan tillsyn när människor är sjuka och att granbarkborren får tid att borra vidare i skogarna.

I höstas fanns en diskussion om granbarkborrens framfart. Politiska partier intresserade sig för förhållandena på landsbygden och för skogsbruket. Nu har all energi vänts till att hantera Coronakrisen. Sådan är krishanteringen, andra problem får stå tillbaka. Men det är också viktigt att inte glömma de svårigheter som fanns innan detta.

Man behöver inte ha varit med länge för att inse att en allmän kris kan få det som tidigare var utmaningar att växa till ohanterliga proportioner. Granbarkborren är ett av flera exempel på detta. Samhällsproblem kan plötsligt bli akuta.

Coronavirusets härjningar är förstås värre och större än granbarkborrens, men det gäller att inte fastna med blicken på det stora överväldigande hotet utan ser hur det faktiskt tar sig in i vårt samhälle och påverkar det på olika sätt. Då blir det hanterbart. Det är bara så man kan se till att begränsa skadorna som Coronakrisen hotar med.