Skolans algoritm omfördelar
Det är SKR:s tidning Dagens Samhälle som försökt granska vad som ligger till grund för miljardutbetalningarna som går till att kompensera skolor för deras elevsammansättning. Det var 2018 som regeringen beslutade att införa ett statsbidrag till skolor för att öka likvärdigheten i skolan, och nyligen beslöt man att öka de totala utbetalningarna. Indexet resulterar i stora skillnader i hur mycket pengar skolorna får. I Högsby kommun får skolorna ut sex gånger mer per elev än i Vaxholm. Beräkningen görs utifrån kommunernas taxeringsområden och inte utifrån individuella elevers förutsättningar. Samtidigt går det inte att få någon insyn i varifrån skillnaderna i medel och summorna kommer ifrån. Skolverket lämnar inte ut sitt index.
Det hela påminner om tech-jättarnas algoritmer som styr vad användarna får se och inte se i sociala medier. Avancerade beräkningar används för att påverka en viktig samhällsfunktion men hur dessa beräkningar görs är hemligt.
Många kommuner gör liknande beräkningar för att dra pengar från kommunala skolor i välbärgade områden och omfördela till socioekonomiskt utsatta. Statsbidragen förstärker rimligen den omfördelningen då skolor inom samma kommun kan få olika placering i indexet. Man får hoppas att statsbidragens mystiska algoritm tar hänsyn till att vissa skolor redan kompenseras genom kommunala beslut.
SKR:s kritik är som vanligt att denna typ av riktade statsbidrag slår mot små kommuner som har svårt att lägga resurser på att söka bidragen och mindre resurser till att utforma den sortens satsningar som pengarna är tänkta att finansiera. Man vill se generella statsbidrag.
Och det är rimligt. Oavsett vad man anser vara svagheterna i svensk skola just nu så är kortsiktig jakt på statliga bidrag knappast en del av lösningen. De flesta är överens om att det är ordinarie skolverksamhet som behöver bli bättre, men dessa miljarder får bara användas till nya satsningar som syfta till att lyfta elever ur deras socioekonomiska bakgrund.
Men indexet avslöjar inte sina hemligheter. Enligt Dagens Samhälle kan man med olika justeringar i ansökan få en kompensation från sexhundra till trettiofemtusen kronor per elev. Det är en värdering som måste redovisas.
Stöd skall inte betalas ut till personer som inte behöver det. Vissa avsteg från den här principen, som barnbidraget, kan vara legitima för att upprätthålla förtroendet för välfärden. Men omfördelning av skolmedel är något annat. För varje barn har en potential som kan förverkligas eller försummas, och det gäller även barn i välfungerande områden. Den verksamhet som går att få till om man kombinerar goda förutsättningar med god finansiering är inte ett hot mot välfärden utan något som stärker vårt land. Det minsta man kan begära är att Skolverket förklarar varför vissa barn förtjänar mer än femtusen procent mer stöd än andra.
