Skolverket retirerar

Antiken får vara kvar, men något måste bort. Kanske kan en bättre historieundervisning fungera som medborgarfostran.
Publicerad 5 oktober 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Så bra! Skolverket överger idén om att ta bort undervisningen om antiken från grundskolan. Nu kommer alla barn åtminstone få en chans till en introduktion i det viktiga ämnet. Hade Skolverket fått sin vilja igenom hade detta skett först i gymnasiet som inte omfattas av skolplikten och som har en mångfald av inriktningar.

Foto: PETROS GIANNAKOURIS

Antiken angår oss alla och är en grundläggande för att förstå vår gemensamma kultur men också för att skapa den. Tar man bort antiken från grundskolan konfronteras man med frågan –Vad säger det om oss ifall vi inte bryr oss om att nästa generation skall få en chans att förstå sin historia?

Skolverket är alltså tillbaka på ruta ett i arbetet med nya kursplaner och grundproblemet återstår. Man har svårt att se att timmarna i historieämnet skall räcka till för att göra antiken rättvisa. Man behöver inte en fullfjädrad cyniker för att spekulera i att Skolverket tagit till denna drastiska åtgärd för att sätta ljus på just detta problem med målet att regeringen skall ge uppdrag om förändrad sammansättning av grundskolans ämnen. Men med tanke på hur utskälld myndigheten blivit för tilltaget är det mindre troligt.

Istället skall man titta på möjligheter att tunna ut undervisningen om andra tidsepoker. Historieundervisningen är i dag relativt viktad åt närhistoria. Det är förstås viktigt för att kunna orientera sig i dagens samhälle men innebär också att ämnet på ett påtagligt sätt krokar i samhällskunskapen. Bland annat skall man läsa om ”demokratisering av Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.”

Det borde alltså gå att skära i samhällskunskapen istället. Men den går ännu längre på samma väg, man skall bland annat lära sig om ”Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.” Vidare förväntas en stor del av tiden ägnas åt mänskliga rättigheter och hur dessa behandlas i Sverige och världen.

Vad säger det om oss ifall Skolverket börjar skära i den typen av undervisning? Även det skulle bli en identitetskris för vårt samhälle. Det skulle ses som ett angrepp på demokratin och våra barn att minska de mer värdegrundspräglade inslagen i skolan. Samtidigt är målet med Skolverkets översyn av kursplanerna att skärpa fokuset på ämneskunskaper. Och kanske skulle det visa sig att en mer djuplodande undervisning om antiken, dess filosofi och gammal kungahistoria faktiskt skulle bidra till medborgarkänsla hos eleverna. Kanske är det till och med ett effektivare sätt att göra det än ständigt återkommande värdegrundskakor.

Jacob SidenvallSkicka e-post