Slarviga medier en grogrund för desinformation

Ledare Artikeln publicerades

I en serie artiklar belyser Johan Söderström den sjätte generationens krigföring fungerar och hur EU, Nato och Sverige bemöter de ryska attackerna.

IT-attacker har under våren drabbat bland annat svensk media. Nättroll härjar på tidningarnas kommentatorsfält och Dagens Nyheter har avslöjat trollfabrikerna i Sankt Petersburg. Bilden förstärks av ryska anfallsövningar mot Sverige och kränkningar av vårt territorialvatten. Samtidigt med detta är det bra att ha i bakhuvudet att Ryssland tjänar på att framstå som stora och farliga. De vinner på att vi känner rädsla inför en överlägsen fiende.

Informationskrigföringen är en långsiktig nedbrytande verksamhet med syftet att så tvivel hos opinionen och undergräva förtroendet för samhällets institutioner. Sålunda gynnar det Rysslands sak när EU exempelvis polariseras kring flyktingfrågan och extrema krafter på vänster- eller högerkanten vinner framsteg.

Den svenska beredskapen för informationskrigföring har monterats ned men för den skull inte försvunnit. År 2008, samma år som Ryssland invaderade norra Georgien, lade alliansregeringen ner Styrelsen för psykologiskt försvar. Ett mycket dåligt timat beslut. Georgienkriget blev inte den väckarklocka som det borde ha blivit.

Det innebar dock inte att kompetensen och analysförmågan försvann helt och hållet. Den samlades hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan.

Rysk hybridkrigföring gynnas av dålig källkritik och att den seriösa tidskrävande journalistiken får allt mindre utrymme. Den gynnas även av att alla röster är lika på internet och avsaknaden av grindvakter inom alternativ media. Samhällen där åsiktsfrihet råder hamnar naturligt nog i ett underläge. Den yttrandefrihet vi i väst håller högt vrids ur våra händer och används mot oss.

De demokratiska fri- och rättigheterna är under angrepp, inte bara från rysk sida. IS eller Daesh arbetar effektivt via sociala medier med att uppvigla mot det svenska demokratiska samhällssystemet.

Från rysk sida är målet att undergräva den starka sociala tillit som finns i Sverige. Det är därför av yttersta vikt att samhället mycket snabbt svarar upp mot myter som underblåser anti-demokratiska känslor. Med dagens snabba virala spridning är tidsfaktorn extra viktig.

För att klara det krävs en medvetenhet som bör läras ut redan i skolåldern. Skolinspektionen påtalade nyligen brister i kritiskt tänkande kring vad som publiceras på nätet och vikten av källkritiskt tänkande. På lärarhögskolorna haltar det också betänkligt i kunskaper kring källkritiskt tänkande.

För att klara utmaningen behövs det även mer resurser till det psykologiska försvaret och en bättre spridning av de kunskaper som finns i Myndighetssverige. Behovet av viralgranskare har ökat. Det behövs även tätare kontakter mellan myndighetsexpertis och journalistik för att påvisa felaktigheter.

I början av året lade Sveriges Radio ned sina ryskspråkiga sändningar med publik i Baltikum, Vitryssland och Ukraina för att satsa mer på arabiskspråkiga program riktade till en publik i Sverige. Det om något visar på en brist på förståelse för det säkerhetspolitiska läget. Allmänheten i de länder som utsätts för rysk propaganda är i stort behov av en mer nyanserad och trovärdig bild av Sverige.

För ett halvt sekel sedan kunde medborgarna alla medborgare läsa i ”Om kriget kommer” om behovet av vaksamhet mot desinformation från fienden. Behoven idag är större medan medvetenheten är mindre. Det ger anledning till oro.