Smekmånaden över
Stefan Löfven har sedan han tillträtt som S-ledare ansträngt sig för att på en och samma gång framstå som både traditionell och förnyande. En socialdemokratisk partiledare med statsministerpretentioner inleder ett sommartal med ett internationellt perspektiv. Syrien blev Löfvens naturliga val. Resen av talet ägnades åt de frågor som Löfven hittills vanligen fokuserar på; sysselsättning, innovationspolitik och tillväxt. Det är en återgång till ett mer traditionellt Socialdemokratiskt fokus. Det är mer industri än identitetspolitik. Mer företag än förort.
Fram till gårdagens opinionsmätning har positionsförflyttningen i kombination med en tämligen låg profil belönats av väljarkåren. Men Löfvens första månader på partiledarstolen sammanträffade också med en tid av förberedelser för regeringen. Aktiviteten utåt har varit låg. Nu när regeringspolitiken blir offensivare i samband med höstens budget framstår också de politiska alternativen som tydligare. Strategin att ständigt hänvisa till kommande besked fungerar inte längre alls lika väl. Det är en förklaring till att opinionssiffrorna för Socialdemokraterna vände ner i går efter några månader av konstant uppgång.
Löfvens utspel i går om att avskaffa den andra sjuklöneveckan säger dock mycket om såväl S-ledarens förmåga att rycka till sig initiativ som om två av de mindre allianspartierna oförmåga att profilera sig. Löfven med sin bakgrund som Metallbas med storföretagarperspektiv framstår som nytänkande i en fråga som berör småföretagare, särskild som tidigare S-ledningar ett tag införde en tredje sjuklönevecka som sedan avskaffades. Att intäktsförbättringen för småföretag sedan skulle raderas ut när arbetsgivaravgifterna för unga samtidigt skulle höjas, enligt S-linjen, nämndes symptomatiskt nog inte. Inte heller ägnades utrymme åt andra akilleshälar; ersättningssystem, regeringsalternativ eller skatter.
Nu blir sjuklöneveckan Stefan Löfvens fråga - utan kongressbeslut. Högsta beslutande församlingar i såväl Centern som Kristdemokraterna har tidigare beslutat om att partierna ska verka för att den andra sjuklöneveckan ska avskaffas - men de kraven har i vart fall inte drivits offentligt. Kanske för att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen faktiskt pågår.
Men få har visat att arbetsgivaransvaret som infördes i kombination med något lägre sociala avgifter är orsaken till att korttidssjukfrånvaron minskat. Karensdagen ser mer ut att vara svaret. Arbetsgivarna har i sig motiv att hålla sjukfrånvaro nere; det kostar med vikarier etc. Sedan är det viktigt att påpeka att det finns tämligen okända undantag för företag som anställer personer med upprepad sjukfrånvaro - särskilt högriskskydd - och det finns även nystartsjobb särskilt designade för personer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Frågan är inte svartvit. Att det uppstår en debatt inte om det näringspolitiska klimatet behöver förbättras utan istället hur det bäst ska göras är dock ett verkligt stort steg framåt inte bara bar Socialdemokratin utan för Sverige.
