Socialt kapital mot självmord

Första hjälpen förknippas vanligen med ABC, andning, blödning och chock. I projekt i Jönköping och Stockholms län har det bildligt talat lagts till ett p för psykisk ohälsa. Ekoredaktionen rapporterade förra veckan att över 1000 personer fått del av utbildningen enligt en modell som kommer från Australien.

Ledare • Publicerad 3 augusti 2012

Arbetet sker som en av många delar inom ramen för regeringens proklamerade nollvision för självmorden. Det tysta lidandet och den glömda döden har uppmärksammats. Forskning varvas med rent konkreta projekt som uppsättandet av staket på utsatta broar.

Projekten äger rum i två av de län som vanligen har allra lägst självmordsfrekvens. I Socialstyrelsens genomgång från 2010 var just Jönköping länet med minst andel suicid. Året därpå var det Västerbotten. De regionala skillnaderna vittnar om komplexa men väl kända sambad mellan framtidsförväntningar och hälsa, mellan socialt kapital och självmordstatistik. Det är viktiga dimensioner. I den sjukvårdspolitiska debatten talas det i dag äntligen om öppna jämförelser. Tidigare okända skillnader i landstingens behandlingar uppmärksammas till patientens fromma. Det blir möjligt att ställa krav.

Men det är inte kvalitetsskillnader i vården som förklarar varför medellivslängden normalt är längst i Halland och Kronoberg och varför sjukskrivningarna också vanligen är låga i Stockholm, Jönköping och Kronoberg. Svaren bör sökas i regionala kulturmönster.

Västerbottens goda resultat förvånar knappast. Ibland beskrivs Västerbotten som länet annorlunda i norr. Om bilden i dag av länet i dag sätts av den radikala residensstaden Umeå präglas län och landskap av småföretagaranda, folkrörelse och frikyrka i viss motsats till de omgivande landsdelarna. Som professor i psykiatri Lars Jacobsson säger till SVT lever arvet efter folkrörelsetiden kvar. Sociala nätverk bidrar till tillit och mening. Utflyttning och strukturomvandling - som i fallet Värmland - där självmordsfrekvensen är högst är således nödvändiga men långtifrån tillräckliga förklaringar av statistiken.

Regionala värderingsskillnader kan ingen nollvision i världen omgående förändra. Men kampen mot den tidigare så glömda döden kan inte bara handla om viktiga och av den orättvist kritiserade läkemedelsindustrins framtagna effektiva preparat eller om andra behandlingsmetoder. I nollvisionen måste också ingå en analys av vad det är som skiljer regionerna med minst respektive flest självmord åt.

Martin Tunström

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.