Annons

Stärk arbetet mot terrorn

Den moderne terroristen behöver inte ha kontakt med extremistiska miljöer, utan kan agera helt på egen hand. Det gör hotbilden mot samhället mer svårbedömd, vilket kräver nya sätt att arbeta.
Ledare • Publicerad 16 februari 2012

Efter tio års intensifierad kamp mot terrorism finns ett annat facit än det som så ofta beskrivs i medierna, om hemliga amerikanska fängelser och hårt kritiserade förhörsmetoder. Regeringen uppmärksammar i sin uppdaterade strategi mot terrorism att förmågan att utföra attentat minskat under de senaste åren.

Den minskade förmågan har emellertid lett till en förändring av taktik. Aktörer inspirerade av al Qaida försöker i dag genomföra mindre, mer begränsade attentat, och de personer som är involverade har generellt sätt mindre träning och erfarenhet. De kan också ha begränsad kontakt, eller ingen alls, med våldsbejakande nätverk eller grupper.

Annons

Attentatsmannen Taimour Abdulwahab som bara lyckades spränga sig själv i Stockholm 2010, kan ses som ett sådant exempel. Även i Norge var det en person, Anders Behring Breivik, som under anti-muslimska förtecken genomförde ett bombattentat och en massaker där åtta respektive 69 personer fick sätta livet till.

De mest aktiva grupperna i Europa är annars separatistiska rörelser, men även anarkistiska och vänsterextrema grupper lyfts fram. Noteras kan dock att även om förmågan minska att utföra storskaliga terrordåd, så bedöms viljan att begå dem ha ökat bland våldsbejakande islamister.

Medvetenheten om att även Sverige omfattas av en hotbild har ökat. Debatten har förändrats. Den puerila kritiken mot FRA och svensk underrättelsetjänst, präglad av tonåringens läsupplevelser av dystopiska romaner, har lämnat rum för insikten om att Sverige inte är världens saftveranda utan en plats där hot och våld är närvarande. Här samlas pengar in till terrorverksamhet utomlands, härifrån åker personer för att delta i konflikter för att lära sig mer om väpnad strid, här finns också element som utgör ett hot mot det svenska samhället.

Säkerhetsarbetet handlar framförallt om att minimera risker. Under senare år har det internationella samarbetet utvecklats. På nationell nivå har också steg tagits för samverkan mellan myndigheter. Samverkansrådet mot terrorism och Nationellt centrum för terrorhotbedömning är uttryck för det. Men det finns hinder för ett effektivare arbete, som rör bland annat regler om sekretess och behandling av personuppgifter. Säpo, Must och FRA har tidigare efterlyst bättre möjligheter för informationsutbyte.

När det, som regeringen uttrycker, finns ”en verklig risk för terrorattentat i Sverige”, bör också myndigheterna ges tillräckliga verktyg för att möta hoten. Integriteten värnas bäst genom insyn och kontroll – inte genom att avstå från ett öppnare och mer effektivt samarbete mellan myndigheter vars uppdrag är att skydda samhället.

Marcus Svensson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons