Större fokus på yrkeskunskaper
I måndags var utbildningsminister Mats Persson i Växjö för att besöka yrkesutbildningar. Bland annat utbildnings- och forskningscentret Epic som drivs i samverkan med teknikföretag, Linnéuniversitetet och Växjö kommun.
Just Växjö har en stark tradition av samarbeten mellan industri och utbildning. Epic fyller visserligen fem år, men kan ändå ses som en nyare satsning i samma ådra. Lyfter man blicken kan man dock se hur bristen på yrkesutbildade fortfarande är ett betydande problem.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson skrev i slutet av oktober en text på DN Debatt (31/10) om hur utbudet av studieplatser måste skifta för att matcha utbudet med vilka kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. Yrkesutbildade på gymnasienivå är bland de mest efterfrågade på arbetsmarknaden inom såväl privata som offentliga sektorn. Men trots behovet har inte utbildningarna utformats för att möta behoven.
Sedan första juli i år gäller nya bestämmelser för gymnasieskolan som ställer krav på att tillgängliga gymnasieutbildningar motsvarar arbetsmarknadens behov. Det är ett stort steg i rätt riktning.
Men för att fylla de tillgängliga platserna räcker inte med att konstatera hur lätt det blir att få jobb. Det behövs också andra satsningar på studievägledning och en omprioritering av tillgängliga utbildningsplatser. Som Fredriksson skrev erbjuds för många platser på högskoleförberedande program och för få yrkesutbildningar.
Mängden högskoleförberedande gymnasieprogram behöver alltså ses över. De ska just förbereda för teoretiska studier på högskolenivå. Men istället går ungefär hälften av de som läser dessa program direkt ut i arbetslivet utan praktiska kunskaper. En gymnasieexamen från en teoretisk linje är bättre än inget. Men det försätter personen i en situation där denna inte har några kunskaper som efterfrågas vilket bäddar för en svag start i arbetslivet.
Samarbeten mellan företag, utbildningsinstitutioner och det offentliga behövs för att hantera denna snedvridning på utbildningsområdet. Underliggande problem som skolverkets generaldirektör inte tog upp är sådant som bristen på lärare i tekniska ämnen och en osäkerhet från eleverna i valet av gymnasieutbildning.
”Många inser allt för sent att högskoleförberedande innebär att ett program bara en halv utbildning.”
Med dagens möjligheter att skola om sig och börja nya karriärer senare i livet borde det vara givet att se till att man får en stark start på karriären. Med yrkeskunskaper ges goda möjligheter till det. Men istället försöker många etablera sig på arbetsmarknaden utan adekvat utbildning. Många inser allt för sent att högskoleförberedande innebär att ett program bara en halv utbildning.
Eleverna behöver vägledas av både skolan och föräldrar att inte hamna i fällan av att göra det ”trygga” valet och studera högskoleförberedande program. Det är givetvis såvida inte en lång och teoretisk utbildning faktiskt är tilltalande. Men för en majoritet verkar det inte vara så. Det är framför allt en kort startsträcka behövs för att möta såväl den enskildes som arbetsmarknadens behov.