GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Svårt att skärpa straff på juristernas mark

I förra veckan fastställde Högsta Domstolen att en man som mördat sin fru i familjens lägenhet döms till livstids fängelse. Domen är andra ledet i prövningen av det senaste försöket att skärpa straffen för mord. Men trots att domen i detta fall blev livstids fängelse är det fortfarande inte utgångspunkten för domstolarna.
Ledare • Publicerad 19 juli 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

För att fastslå tingsrättens dom gjorde Högsta Domstolen en prövning av försvårande och förmildrande omständigheter. Denna balansräkning har delvis viktats om, vilket ledde till att mördaren dömdes till livstids fängelse trots att han också fick utvisningsbeslut. Ett sådan beslut kan nämligen, som vi på ledarsidan nämnde förra veckan, leda till kortare straff. Rätten kom fram till att det saknades förmildrande omständigheter och att det fanns en rad försvårande. Det avgörande för livstidsdomen var dock fortfarande hänsynslösheten. Att det är den springande punkten talar för att ännu ett försök att få till livstidsstraff för mord misslyckats.

Politiken har haft svårt att få till längre straff för mördare.
Politiken har haft svårt att få till längre straff för mördare.
Foto: Ulf Berglund/TT

Det har varit svårt att lägga om synen på hur mord skall bestraffas. Socialdemokratin har länge präglats av en syn på straff som något rehabiliterande istället för en återbetalning gentemot samhälle och brottsoffer. Den inställningen har inneburit att många mördare dömts till internationellt sätt korta fängelsestraff.

Redan 1965, när brottsbalken utformades, blockerade regeringen en rekommendation om att göra livstidsstraff till normen vid mord. Istället infördes en gradering som hade tio års fängelse som lägsta straff. 2007 avgjorde Högsta Domstolen att livstids fängelse bara skulle användas vid de värsta brotten vilket ledde till att fler fick tidsbestämda straff.

2014 försökte Alliansregeringen få till fler livstidsdomar, men det försöket byggde på såpass dåligt skriven ”juridiska” att Högsta Domstolen tolkade lagen så att straffen i genomsnitt sänktes.

Inför straffskärpningen för mord 2020 uttalade justitieminister Morgan Johansson att han förväntade sig att livstidsstraff nu skulle bli normen vid mord. Det var ord han i tysthet fick äta upp i samband med Högsta Domstolens första prövning av de nya direktiven. Man höjde normalstraffet till sexton års fängelse men ställde inte upp på beställningen från politiken.

Juristers läsning av politikers reformer är ett kapitel för sig. Men mest frustrerade har nog ändå synen på straff för mord varit. Varje gång politiken försökt att införa livstidsstraff för vanliga mord har juristerna stretat emot. Det har ofta berott på omsorg om hur våra lagar formas, vilket är positivt. Men till exempel 2007 såg man på andelen livstidsdomar och kom fram till att den började bli för hög.

Det är politikernas ansvar att se till så att deras reformer landar så som det är tänkt. Moderaterna har de senaste åren profilerat sig som ett parti för lag och ordning. Med detta har man också satsat på att rekrytera duktiga jurister. Hösten 2019 innebar det att man med riksdagsmajoritet i ryggen kunde vässa regeringens förslag för att även mord i nära relationer skulle ses som särskilt hänsynslösa. Nästan sextio år efter Brottsbalkens tillkomst verkar det finnas förutsättningar för politiken att koppla grepp om straffsatserna.

Jacob SidenvallSkicka e-post