”Du är ju muslim, så vad fick dig att skriva en bok om kristendomens grundare?”. Så inleddes en orgie av pinsamhet maskerad till tv-intervju, då amerikanska Fox News inbjöd religionsforskaren Reza Aslan för att - trodde han – diskutera dennes senaste bok om Jesus. Samtalet handlade istället och uteslutande om huruvida en globalt ansedd religionsforskare förmår skriva om kristendom, utan att duka under för sin muslimska partiskhet. Förmodligen utgick Fox-reporten Lauren Green ifrån sin egen oförmåga att hålla begrepp som islam och terrorism åtskilda.
Ledare • Publicerad 5 augusti 2013

14 januari 2009, Sverige. Islamologen och Mellanösternvetaren Eli Göndör bjöds in till Aktuellt för att diskutera våldet i Gaza. Svt:s Anna Hedenmo, professionaliteten själv, omvandlas till en palestinsk mor framstormandes mot en vägspärr för att ställa juden Eli Göndör till svars för ”Israels dödande”. Eli Göndörs doktorat i islamologi, ovärderliga kunskap om och erfarenhet från Israel, fick bereda plats för Hedenmos meningslösa tirad.

Cui bono? Den store romaren Marcus Tullius Cicero lyckades fria Roscius av Ameria, som av någon outgrundlig anledning ska ha mördat sin far utan något att vinna och allt att förlora, genom att i rätten ställa den retoriska frågan: ”Till vems fördel?”. Vem gynnas av att saker framställs på ett visst sätt? Metoden är tidlös, och frågan legitim. Märk att den sedan antikens Rom använts av jurister för att försvara sina klienter eller anklaga andra. Sämre lämpar den sig som grundbult i interaktionen mellan intervjuare och expert. Den senare ska tillföra kunskap, är meningen, på ett fåtal minuter. Det förutsätter förtroende. Han eller hon står inte åtalad för brott.

Bakgrund spelar alltså en roll, bland många andra roller. Kunskap och meriter borde dock vara viktigast.Tänk att leva i en karikatyr till samhälle där alla måste vara det de tycker till om. Ett Sverige där islamologen är buddhist, muslimen skidbackshoppare, integrationsministern blond och finansministern svart, är lika avlägset som eftersträvansvärt.

I dag har vi debattörer som är sin bakgrund, och inget annat. Green var uppenbarligen sin bakgrund, en islamofobisk och fanatisk evangeliker, ty någon reporter var hon inte. Ingen förkovran, ingen utbildning, inga andra kvalifikationer än biologiska och geografiska på köpet skänkta attribut. En slumpmässigt vald kvinna har större chans att på bästa sändningstid prata styrelsekvotering än en manlig styrelseledamot, invandraren pratar förort istället för den socialdemokratiska politiker som har byggt den, muslimen som aldrig läst koranen men hatar homosexuella får tala i namn för muslimer som har läst koranen och är homosexuella. Den så viktiga samhällsdebatten har hamnat i händerna på ytterligheter och okunskap. Innan man vet ordet av förlitar man sig på Dogge Dogelito för sin samhällsanalys. För att få sig ett skratt ackompanjerat av kalla kårar behövs inget Fox News. Det räcker med att slå på SVT.

Alen Musaefendic

Alen Musaefendic
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.