Svenskt inflytande över Greklands framtid
Bland de fem internationella rådgivare som ska hjälpa den grekiska regeringen finns Leif Pagrotsky (s), med bakgrund som kulturminister, näringsminister och statssekreterare på finansdepartementet. Men när de nödvändiga åtgärdspaketen läggs fram manar de fackliga organisationerna till kamp och vidtar stridsåtgärder. Vilken aktör backar då upp demonstrationerna och strejkerna om inte den svenske LO-basen Wanja Lundby-Wedin som också är ordförande i Europafacket. Två svenska socialdemokrater på var sin sida i den grekiska konflikten.
Under den svenska 1990-talskrisen var strategin en annan. Under den tuffa svenska saneringen av svensk ekonomi var LO istället följsamt. Det som gällde här och då, gäller uppenbarligen inte där och nu.
Europafacket har invändningar mot att Grekland pressas av EU-kommissionen och centralbanken, så man menar att de krav som ställs leder till sämre förhållande för de grekiska medborgarna. I åtgärdspaketet ligger bland annat frysta löner för offentliganställda, sänkta pensioner, skatteökningar och besparingar inom offentliga verksamheter. Den socialdemokratiska grekiska regeringen under ledning av Giorgos Papandreo har mycket riktigt svåra avvägningar att göra, också utifrån ett socialpolitiskt perspektiv. Men att som Europafacket påstå att åtgärderna som nu vidtas enbart kommer bara att förvärra krisen vittnar om en anmärkningsvärd populism.
Det har uttryckts farhågor i debatten om att valutaunionen EMU nu skakar i sina grundvalar. En och annan röst från finansvärlden har förutspått att ett land som Tyskland till och med skulle kunna dra sig ur för att rädda sin egen ekonomi. Det finns skäl att anta att det i själva verket vore det sista land som skulle lämna samarbetet. Det går inte att förstå EU och EMU utifrån ett strikt ekonomiskt synsätt. Europasamarbetet handlar om stabilitet, öppenhet och tillit i medlemsländerna och i relationerna mellan dem. Unionen är i grunden ett fredsprojekt, något som inte minst Tyskland förstår och betonar med historien i minnet. Man kan också leka med tanken hur utvecklingen i Grekland varit om landet stått utanför gemenskapen. Kraven från omvärlden hade inte uteblivit, men däremot det omfattande stödet. Det ligger i Europas intressen att Greklands ekonomi åter ställs på fötter. I den processen hade Europafacket kunna medverka på ett konstruktivt sätt, istället för att underblåsa de konflikter vi sett prov på bara under de senaste dagarnas våldsamma demonstrationer.
