GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Svt:s kalifat skaver

Vem tar ansvar för en thriller som fortfarande inte är slut?
Publicerad 18 januari 2020
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Konstnärliga gestaltningar används för att bearbeta något som är svårt att hantera på annat sätt. Kanske är det därför berättelsen om IS-resenärer paketerats som en deckare/relationsdrama åt de svenska tittarna. Men det är flera saker som skaver med SVT:s storsatsning Kalifat.

Till exempel att IS-kalifatet i Syrien fortfarande finns kvar. Det är förstås decimerat till ett mycket begränsat område och hotar inte längre att bli den dominerande statsbildningen i området. Men för bara några år sedan såg styrkeförhållandena mellan Assadstyrkorna, de moderata rebellerna och ISIS inte lika trygga ut. 2015 till exempel, då tv-seriens manusförfattare Wilhelm Behrman fick idén, var horisonten inte lika ljus.

STOCKHOLM 20191202Skådespelaren Gizem Erdogan, regissören Goran Kapetanovic, skådespelaren Nora Rios, skådespelaren Aliette Opheim och manusförfattaren Wilhelm Behrman,  gör SVT:s nya serie Kalifat.Foto Henrik Montgomery / TT kod 10060
STOCKHOLM 20191202Skådespelaren Gizem Erdogan, regissören Goran Kapetanovic, skådespelaren Nora Rios, skådespelaren Aliette Opheim och manusförfattaren Wilhelm Behrman, gör SVT:s nya serie Kalifat.Foto Henrik Montgomery / TT kod 10060Foto: Henrik Montgomery/TT

”Jag fick idén 2015 och då hade jag ingen aning om att 2019 skulle präglas av IS-återvändarna.” Berättade han nyligen för Dagens Industri. Och det är ytterligare en sak som skaver: det var ju trots allt inte hans idé från början. Serien utspelar sig i ett (knappt) historiskt sammanhang som kom till genom att en specifik ideologi, den salafistiska islamismen, såg till att det gjorde det. Vad exakt är manusförfattarens bidrag?

Det är helt enkelt för tidigt och för bekvämt att göra denna serie nu.

Borde inte recensenterna fånga upp detta? De brukar ju vara bra på att placera in konsten i dess kontext och förklara dess samhällsnytta. Men det händer inte. Istället får vi veta att detta rör sig om ett ”nervkittlande” ”familjedrama under extrema omständigheter”. (Är förresten inte poängen med bra familjedramer att de knappast behöver omständigheter?)

SvD:s Jan Söderqvist gör ett försök att sätta serien i ett politiskt sammanhang men blir bara plump i sin iver att få det överstökat för att istället få prisa skådespelarinsatsen. Han hasplar ur sig att premiären är dåligt tajmad då IS är svaga nu och det i stället är ”kalifatets dödsfiender i form av ärelösa avfällingar, mer förhatliga än några judar eller kristna, som regerar över de ökenområden som skulle utgöra den islamiska staten.” Skall det tolkas som att IS som kuliss för en serie inte är så trendigt som det skulle kunna vara?

Jag håller med om att det är dålig tajming. Dock på grund av att serien har premiär innan IS-spillrorna ställts inför en krigsförbrytartribunal, en fråga som vår regering faktiskt lyfte i somras. Och för att de svenskar som lämnade tryggheten för att bekämpa IS fortfarande håller sig utanför offentlighetens ljus. Gissningsvis för att de inte vet var de cirka trehundra svenska medborgare som anslöt sig till terrorstaten befinner sig. Sommaren 2018 mördade en IS-återvändare en tjugoåring i Vivalla med kniv eller sax. När kan den typen av personer anses vara rehabiliterade?

Visst finns poänger i att visa den här typen av serier. De kan bidra till avmystifiering och bearbetning av trauman, men samtidigt är det förmätet att tänka sig att de är de enda reaktionerna som kan komma. Svt:s ganska aggressiva affischeringskampanj för serien lär riva upp sår hos personer som drabbats av kalifatets hänsynslösa utbredning. Vem tar ansvar för det? Hur reagerar offer och förövare, som båda finns mitt ibland oss?

Hela saken är ansvarslös. Kriget i Syrien var inte vårt men har på olika sätt drabbat och påverkat tusentals medborgare i Sverige, bland annat genom terrordådet på Drottninggatan 2017. Stora grupper av syrianska och assyriska kristna i vårt land har förlorat familjemedlemmar och sin hembygd. Brutaliteterna mot yazidier ekar ända till de delar av folkspillran som tagit sig till Sverige.

Det är bedrövande att se en mördarmaskin som fortfarande har motorn igång exploateras till en ”extrem” kuliss åt ett ytligt familjedrama.

Jacob SidenvallSkicka e-post