Sydost förtjänar bättre vägar
Varje år underinvesteras det i Kronobergs vägnät. Ser man till hela Småland är situationen ännu värre. Det är inte konstigt att företag och samhällen har svårt att utvecklas när statens infrastrukturbudget hela tiden missgynnar vår landsända.
Det är Sydsvenska Handelskammaren som gjort den avslöjande sammanställningen. I en färsk rapport har man undersökt investeringsbeslut från 2010 fram till 2033 och kommit fram till att sydöstra Sverige återkommande missgynnas. Den kortaste sammanfattningen lyder ”Endast var femte krona hamnar utanför Stockholm och Göteborg när pengarna för nationella infrastruktursatsningar fördelas.”
Genomsnittet för riket är att elva miljarder satsas under planeringsperioden, för Kronoberg är siffran 2,7 miljarder. Översätter man det till befolkningsmängd återkommer samma mönster: rikssnittet är tjugofyratusen kronor per person men för Kronoberg är det trettontusen kronor per person. Och Kronoberg är det län i Småland som missgynnas minst i detta sammanhang. Kalmar och Gotland utgör det verkliga bottenskiktet.
Det går förstås att tala om saker som trafikflöden och slutstationer (som Kalmar). Eller att satsningar i storstäder alltid kommer att kosta mer per meter än ute i landet där överprövningarna ofta är färre och mindre trassliga. Men det är faktiskt ändå för dåligt. Västerbotten och Norrbotten ligger mycket närmare rikssnittet än Sydostsverige, trots att de rent geografiskt är ännu längre ut i periferin. Kanske handlar det om att se till att ta större plats i Stockholmspolitikens medvetande. Kanske måste man få till mer samlande berättelser om vår del av landet.
Sydsvenska Handelskammaren är faktiskt en av ganska få aktörer som använder Sydostsverige som begrepp. Många andra delar upp sina verksamheter efter de småländska länsgränserna. Det är bra för det lokala perspektivet, men skadar kanske samordningen.
Den parlamentariska landsbygdskommittén kom 2017 fram till att Sverige består av olika typer av landsbygd och att dessa kräver olika insatser för att blomstra. En annan insikt man enades om var att Sverige sydost om E4:an är särskilt känslig. Området präglas av nettoutflyttning och företag i denna region måste vara skarpa för att locka personal och skapa värden.
Infrastruktur är en avgörande del i detta. Tågförbindelser mellan orterna borde vara bättre, både för pendeltrafik och godstransporter till och från industriorterna. Mängden inland i förhållande till kustremsan understryker detta behov. Statliga investeringar hade förstås gjort stor skillnad för näringslivet här. Fler kopplingar mellan orterna i vår del av landet skulle öka motståndskraften om tiderna blir dåliga. Med kortare pendlingstider och fler transportalternativ blir boendeort mindre viktigt, man kan med samma restid nå fler olika arbetstillfällen.
Samordning är nog viktigt för Småland, Blekinge och Skåne. Det finns en rad järnvägssträckor och bilvägar som väntat länge på underhåll och utbyggnad. Men det skulle nog hjälpa att lyfta blicken från de väletablerade länsgränserna.
