Ta inte bort nyttan i databaserna
Kan man få äta kakan och ändå ha den kvar? Svaret är förstås nej. Men är det säkert att det måste gälla den personliga integriteten kring personuppgifter?
Regeringen håller just nu på att utreda hur man kan öka integriteten kring personuppgifter i Sverige. Detta efter att bedrägerier blivit en av den organiserade brottslighetens stora intäkter. Med våra relativt öppna register kan de ganska lätt kartlägga personer och bostadsområden som de tror kan vara bra mål för din verksamhet.
På samma sätt kan bilars registreringsnummer användas till att hitta nuvarande och tidigare ägare och deras adresser. En exklusiv bil parkerad vid mataffären kan vara nog för att leda till inbrott.
För att kunna minska dessa möjligheter måste man röra runt i grundlagen. Det är offentlighetsprincipen som gjort att vi hamnat i detta läge. Men är detta läge bara av ondo? Öppenheten har också bidragit till att göra Sverige till ett av länderna i världen med minst korruption. Sanning har vägt tungt, även sådan som är obekväm. Och det har varit till nytta för oss.
En av verksamheterna som utredningen tar sikte på att hindra är de så kallade rättsdatabaserna. Det handlar om företag som samlar in domar och förundersökningsprotokoll från domstolar och som sedan säljer dessa uppgifter till företag och privatpersoner som vill veta ifall människorna de möter eller anställer har varit inblandade i rättssaker.
Även många tidningar prenumererar på den sortens tjänster och har stor nytta av dem i sitt arbete. Men redan innan utredningen är färdig har minst en domstol börjat neka databasföretagen att ta del av offentliga uppgifter som domstolen tror att företaget kommer att använda till sin verksamhet.
Det är avgörande att sanningen kommer fram. Det gäller enkla saker som när en fönsterruta gått sönder på skolgården eller när någon söker anställning med påhittade meriter. Det går i längden inte att bygga ett samhälle på annat än sanning. Ekobrottsmyndigheten varnar nu för att åtgärder mot rättsdatabaserna kan leda till ökad brottslighet.
I århundraden har människor fått leva med att grannar och byar vet om vad man gjort och inte gjort. Anonymitet har bara funnits i stora städer, i modern tid och nu slutligen på nätet. Det har förstås gett människor möjligheter till att börja om på ny kula, men också inneburit en långsam fragmentisering av den gemensamma moralen.
Möjligen har det varit nödvändigt för att ett modernt och mångfacetterat samhälle skulle kunna växa fram. Men i ett sådant är det ännu viktigare att kunna göra sig informerad om jobbsökanden eller personerna bakom ett företag man överväger att anlita.
Kan man då inte utforma den nya lagen på ett sätt som ger mer skydd till privatpersoner men samtidigt behåller möjligheten till registerutdrag? Myndigheterna kommer att lösa det genom en egen databas. Men även medborgare borde kunna få hålla sig informerade.
Bilregistret behövs vid begagnatköp och smitningsolyckor, men kanske går att omforma. Det kanske går att undvika att yrkeskriminella tar del av förundersökningsprotokoll som ger dem insyn i hur polisen arbetar? Saken kanske inte måste lösas med stora principiella förflyttningar. Lagstiftningen måste utformas så att den begränsar kriminella men inte minskar nyttan för andra i samhället.
