Taktikröstning i riksdagsvalet 2014
Fenomenet med taktikrösting innebär att en väljare har strategiska motiv att rösta på ett annat parti än sin egentliga partipreferens. Motivet för att hjälpa ett parti över riksdagsspärren kan vara att se till att väljarens regeringsalternativ får så många röster som möjligt. Andra kan taktikrösta genom att sluta rösta på ett parti som väljaren uppfattar inte har någon chans att komma in i riksdagen. För att kunna påverka fördelningen av makten i riksdagen och inte slänga bort sin röst kan väljaren istället rösta på ett mer etablerat riksdagsparti. Dessutom kan väljare önska politisk stabilitet och rösta på ett parti som tillhör det politiska block som har störst chans att samla egen majoritet i riksdagen, oavsett om väljarens bästa parti tillhör detta block eller inte.
I boken ”Den svenska väljaren” kan vi läsa att nästan var sjunde väljare uppgett sig ha taktikröstat i riksdagsvalet 2010. Taktikröstningen kan nå ny rekordnivå i riksdagsvalet 2014. Förutom Vänsterpartiet och Kristdemokraterna verkar nu också Centerpartiet ansluta sig till partierna som kan behöva stöd från taktikröstare. De rödgröna väljarna kan då rösta på Vänsterpartiet fast de egentligen mest gillar Socialdemokraterna eller Miljöpartiet. För de borgerliga väljarna är det krångligare. Ska de rösta på Kristdemokraterna eller på Centerpartiet?
Att de borgerliga taktikröstarna har två alternativ ger dem vissa problem. Räcker andelen villiga taktikröstare till för båda partierna? Måhända innebär Kristdemokraternas och Centerpartiets prekära läge att båda partierna åker ur riksdagen trots taktikröster. Då kan de potentiella taktikröstarna (och även genuina sympatisörer med de två krispartierna) riskera att slänga bort sina röster. Kommer de då att istället välja att rösta på ett parti som med säkerhet kommer in i riksdagen?
Ett annat problem är att taktikröstaren måste besluta om de ska rösta på Kristdemokraterna eller Centerpartiet. Risken är att ett av partierna får de flesta taktikrösterna, så många att det ena partiet får för lite taktikröster och trillar ur riksdagen. Hur ska taktikröstarna se till att rädda båda partierna? I detta val kan taktikröstarna tänka olika.
De väljare som avser att taktikrösta på något av de två borgerliga krispartierna kan fortsätta att tänka strategiskt. Måhända startar de en facebook-grupp eller något liknande och anger hur de tänker taktikrösta. På så sätt kan taktikröstarna hålla koll på hur andra taktikröstera avser att rösta och på så sätt fördela sina röster jämnt.
Men alla taktikröstarna kanske inte tänker strategiskt i alla steg i sin taktikröstning. Efter att fattat beslutet att taktikrösta kan en del rösta på det av de borgerliga krispartierna som ligger närmast väljarens egna politiska åsikter. Frågan är då om Centerpartiet eller Kristdemokraterna vinner på den typen av policyinriktad taktikröstning? I nuläget är det fler borgerliga väljare som kan tänka sig att rösta på Centerpartiet än på Kristdemokraterna enligt de undersökningar som gjorts av Surveyinstitutet på Linnéuniversitetet i Växjö. Men om framtiden kan vi inte sia. Hur det verkligen blev kan vi dock få veta i Surveyinstitutets valundersökning 2014.
