Tillväxt lockar mer än a-kassa
När en utredning i går presenterades om reglerna för så kallad cirkulär migration var en av utgångspunkten att det i framtiden kommer att råda konkurrens om den internationella arbetskraften.
Det säger få emot. Däremot måste också diskussionen vara forskningsanknuten. Växjöprofessorn Jan Ekberg modererade i höstas i en studie för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi föreställningen att arbetskraftsinvandring är den stora lösningen på problemet med att allt färre sysselsatta ska försörja allt fler äldre. En bättre integration i arbetsmarknaden av utrikesfödda är en mer framkomlig väg slog Ekberg fast, som dock påpekade behovet av en framtida specialistinvandring.
Vilka länder kommer då att locka specialister och andra arbetskraftsinvandrare? Ordföranden i utredningen, miljöpartiets Mikaela Valtersson, menar för sin del att svaret ligger i att utländsk arbetskraft som lämnar Sverige ska få ta med sig delar av det sociala trygghetssystemet. Utredningen har visserligen tagit fasta på de verkliga problem som uppstår i en allt gränslösare värld när människor arbetar och betalar skatt i ett land för att sedan flytta vidare till ett annat. Men det är mycket generösa system som de parlamentariska utredarna diskuterar. A-kassan ska man exempelvis få möjlighet att ta med sig för att söka jobb även utanför EU. Det vore en alldeles utomordentlig idé om nu arbetslöshetsersättningen hade ett något större inslag av försäkring i sig. Samma Valtersson som vill se att a-kassan ska följa med även utanför EU står ju bakom de röd-gröna alternativet att både sänka avgifterna, till 80 kronor i månaden, och höja taket till dryga 26000 kronor och ersättningen till 80 procent i a-kassan. Inom en arbetsmarknad som är gemensam - läs den europeiska unionen - är flytträtten av ersättningen också ett verktyg för att pressa ned arbetslösheten. Nu blir det istället en attraktiv förmån som skattebetalarna får stå för.
De sociala rättigheterna måste utredas för att värna människor som annars faller mellan olika staters välfärdssystem. Men det är svårt att som utredarna tro att denna typ av förmåner ska fungera som lockbete för en internationell arbetskraft. Människor ska alltså lockas till Sverige för att få förmåner om de flyttar vidare. Ett nordiskt välfärdssamhälle kan mycket väl te sig attraktivt för migranter, men ytterst lär det vara hur ett lands förmåga till omvandling och tillväxt som avgör hur arbetskraftsinvandrare kan attraheras.
