Annons

Turkiet spelar bort sig självt

På Svarta Havets nordsida pågår kriget i Ukraina. De invaderande ryska trupperna har försökt ta hamnstäder. Men framgångarna är knappa. På andra sidan havet ligger Turkiet, som försöker spela båda sidor samtidigt.
Ledare • Publicerad 23 maj 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Med grund i den nästan nittio år gamla Montreuxkonventionen har Bosporen stängts för ryska krigsfartyg. Rysslands Svartahavsflotta får klara sig utan förstärkning från Nordsjön. Från Turkiet skickas försändelser med Bayraktar-drönare, som används av Ukraina för att bekämpa invasionen. Samtidigt är inte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sen med att skapa problem för Europa, om det finns något att vinna på det.

När Sverige och Finland för en dryg vecka sedan ansökte om medlemskap i Nato väntade man sig inte direkt några varma känslor från Turkiet. Övriga länder samt ledningen för försvarsalliansen var dock positivt inställda, men anklagelser mot Sverige om att husera terrorister och veto mot ansökan var, givet situationen i det gemensamma närområdet, rätt förvånansvärt när det kom från Turkiet.

Annons

Skribenten och Turkietkännaren Thomas Gür beskrev nyligen i en intervju i Axess TV hur Norden och Turkiet länge haft en liknande hotbild i sin relation till Ryssland. Efter andra världskriget ville Turkiet vara neutralt, men dåvarande Sovjetunionen ledd av Stalin krävde kontrollen över Bosporen. Då fanns det inte mycket annat att göra än att vända sig till det nyligen grundade Nato, och ansluta sig 1952.

Erdogan är en av de mer nyckfulla politiska ledarna i världen. De senaste åren har relationerna till väst blivit kärv, samtidigt som handelsförbindelser med Ryssland har upprättats. Turkiets angrepp mot kurderna i norra Syrien har tolererats av Moskva samtidigt som ett vapenembargo har införts av flera andra Nato-länder, inklusive USA.

”Att bränna broarna västerut skulle vara en katastrof för Turkiet”

Det sista kan vara det som lockat Erdogan att försöka stänga ute Sverige för stunden, hårda ord mot de skandinaviska länderna till trots. USA verkar dock föga intresserad av att betala för ett turkiskt medgivande i anslutningsprocessen.

Turkiet kräver att de skall få handla vapen med vem de vill. Köpa av både USA och Ryssland och sälja krigsmateriel vidare till andra länder. Turkiet är ett för viktigt land i säkerhetspolitiken att stänga ute och i praktiken hänvisas till att närma sig Ryssland. Men det vore en katastrof om regleringen av vapenhandeln punkterades på det sätt som Erdogan önskar sig.

Felstegen under Erdogans år vid makten har försatt landet i en djup ekonomisk kris. Säkerhetsläget i området har varit instabilt i åratal och Ryssland har varit källan till mycket av problemen. Det går inte att vara neutral i det geografiska läget.

Att bränna broarna västerut skulle vara en katastrof för Turkiet. Landets ledning har varit svår att förutsäga. Med Erdogan vid rodret vet man inte vart det kommer sluta.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons