Annons

Tvång i progressivitetens tecken

Vad händer när ett samhälle som är byggt för homogenitet skall hantera mångkultur?
Ledare • Publicerad 9 juni 2018 • Uppdaterad 19 maj 2020
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Det finns anledning att reflektera över normer och värderingar i förskolan.
Det finns anledning att reflektera över normer och värderingar i förskolan.Foto: Hasse Holmberg/TT

”Ja, om ni inte vill att hon tar av sig sin hijab så får vi tvinga henne. Vi prioriterar alltid föräldrarnas önskemål.” Det var en av kommentarerna som en förskola gav till Göteborgs-Posten – omedveten om att det var därifrån frågan kom. Tidningen har genomfört en granskning som visar att nästan sju av tio kommunala förskolor i utsatta områden i Göteborg, Stockholm och Malmö kan tänka sig att aktivt kontrollera och tvinga på barn slöja mot deras vilja, trots att det kan bryta mot lagen.

På en förskola täcks enskilda barn med handdukar av lärarna i samband med ombyte inför simskola för att de inte skall synas eller se andra nakna barn. På en annan har personal gått med på att filma en flicka med Facetime för att föräldrarna skall kunna kontrollera att dottern aldrig tar av sig slöjan. Detta samtidigt som flera skolor i Sverige uppger hur hedersvärderingar och religiös mobbning får fäste bland de allra yngsta barnen.

Annons

Sverige är inte anpassat för mångkultur. Det betyder inte att det är omöjligt för landet att ha det – men det betyder att det finns problem som vi kommer att behöva hantera. Vår offentliga välfärd, våra institutioner och även våra normer och värderingar är anpassade utifrån det faktum att vi länge var ett relativt homogent samhälle. Det har sällan funnits behov av att reflektera över till exempel gemensamma normer i barnomsorgen.

När vi i sådana sammanhang i dag lever tillsammans med nya svenskar – människor från andra delar av världen med religiösa och kulturella bakgrunder som vi inte alls är vana vid – kan svårigheter naturligtvis uppstå. Vår vilja till modernitet och progressivitet kan dessutom i sig vara en svaghet när den blir till ovilja att visa säkerhet i våra normer och värderingar.

I sin granskning beskriver Göteborgs-Posten hur flera lärare är rädda för att diskussioner om frågan skall tolkas som ett försök att spä på främlingsfientlighet. Det får till följd att vi oreflekterat gör val som under andra omständigheter hade varit oacceptabla – som att tvinga på femåriga flickor slöja mot deras vilja. Det kan inte vara vår mening att offentliga institutioner skall agera så. Det är ett agerande som saknar stöd i skollagen och strider mot barnkonventionen.

Det handlar inte heller blott om ett klädesplagg. Dessa förskolor med väldigt liten sannolikhet gjort en ärlig och saklig reflektion när de har landat i att vara tillmötesgående i just denna fråga. Det finns ett tema av att prioritera föräldrarnas religionsfrihet framför likabehandling av barnen. Frågan som uppstår är: Var går gränsen? Kan vi tänka oss att lära ut olika normer, värderingar och kunskaper till barn beroende på härkomst? De allra flesta skulle svara nej. Men då gäller det också att börja leva efter det.

Catarina Kärkkäinen
Annons
Annons
Annons
Annons