GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Unionen som hemsöker samtiden

Ett klassiskt citat tillskrivet kinesiske 1900-talspolitikern Zhou Enlai, som antagligen är påhittat, apropå effekterna av franska revolutionen 1789, är att det skulle vara ”för tidigt att säga något”. Trots att det gått tre decennier sedan den röda fanan togs bort från byggnaderna i Moskva känns Sovjetunionen högst närvarande.
Ledare • Publicerad 28 december 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Sovjetunionen upplöstes i december 1991. Michail Gorbatjov avgick på juldagen, vid nyår hade unionen formellt upplösts och femton nya självständiga stater såg dagens ljus. I västvärlden sågs det som frihetens slutgiltiga seger. Men det var minst sagt förhastat.

Historikern Kristian Gerner beskriver i sin bok ”Sovjetunionens skendöd”, som kom i höstas, hur personerna och institutionerna som utgjorde det sovjetiska ledarskiktet fortsatte att styra och påverka den politiska kulturen i det forna Sovjet. Våra grannar på andra sidan Östersjön, länderna i Baltikum, är ett undantag från den flora av auktoritära och korrupta styren som utnyttjade tillfället som Sovjets sönderfall förde med sig.

Den ryska författaren Sergej Lebedev skrev nyligen en essä om unionens skugga över samtiden. Den publicerades på annandagen översatt till svenska i Expressen (26/12). Han beskriver hur Vladimir Putins styre i Ryssland jagar interna kritiker mot sovjettiden och spelar på det symboliska arvet från tiden som en av världens två stormakter.

Foto: Dmitry Lovetsky

Även om upplösningen 1991 skulle innebära slutet för Sovjet som geopolitisk realitet fortsätter gamla gränser mellan öst och väst att spela roll. Ukraina har blivit måltavlan för ett Ryssland som kräver att Nato inte upprättar någon mer närvaro i forna Sovjetunionen. Enligt Lebedev har sovjettiden fått ett skimmer av att ha varit en guldålder och att alla som nu ifrågasätter den historieskrivningen görs till en fiende av dagens Ryssland.

”Marknadsekonomi och kapitalism kan accepteras, om dock under kontroll.”

Omvälvningen under Gorbatjovs år vid makten brukar delas upp i glasnost och perestrojka. Det förstnämnda betyder öppenhet och det senare reformer, framförallt ekonomiska. Lärdomen som många auktoritära stater verkar ha dragit, inte minst dagens Ryssland och Kina, är att glasnost var det stora misstaget. Marknadsekonomi och kapitalism kan accepteras, om dock under kontroll. Men öppenheten tros vara början på slutet.

Ekonomiska och kulturella förändringar kan dock inte hållas isär. Men tron att marknadskrafter och frihandel skall föra med sig politisk frihet missförstår relationen mellan dem. Marknadslogik fungerar i en kulturell kontext innan det motsatta sker. Frisättningen av kapital eller privatisering av statlig egendom har ingen egen drivkraft att förändra samhället utan är beroende av det samhälle som skall absorbera förändringen.

Krigen och de sociala konflikterna som präglade Sovjet och Europas postkommunistiska stater lever kvar i minnet. Såren från kommunisternas vanstyre sitter djupt. Idag försöker deras politiska efterföljare krampaktigt hålla taget om makten. Insikten om att loppet är kört verkar lika avlägsen som vid slutet av åttiotalet. Men på många håll i världen anas oråd.

Lärdomarna som kan dras från Sovjetunionens kollaps är många. Men allt för ofta påminns man om att det är för tidigt att dra några slutgiltiga slutsatser.

Vad det skall bli av det forna Sovjet? Ja, det är för tidigt att säga.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.