Annons

Upprustning kommer att svida

Det går raskt i Finland. Stödet för ett Nato-medlemskap har ökat från sjutton procent då man mätte senast 2017 till nittiotre procent i dag. Flera höga politiska företrädare har börjat svänga och regeringen talar öppet om att ”studera” och ”behandla” frågan. Ett finskt Nato-medlemskap synes rycka närmare alldeles oavsett vad Sverige beslutar.
Ledare • Publicerad 2 mars 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Ett gemensamt uppträdande i frågan har ju traditionellt setts som av vikt av de båda länderna men nu är frågan om inte den doktrinen, som så många andra, hänger i luften.

I skrivande stund har ingen färsk opinionsmätning presenterats i Sverige. Det vore märkligt om inte stödet för Nato höjts märkbart under de senaste dagarna. Men det vore otroligt om svängningen var så stark att det faktiskt fanns en majoritet för en anslutning, så är det nog inte. Den bistra sanningen därvidlag är nog att Socialdemokraterna måste massera och bearbeta sina sympatisörer först.

Foto: Roland Svensson
Annons

Om de nu besvärar sig med det över huvud taget. Just nu är atmosfären så upphettad att partiledningen kan få för sig att fatta beslutet mot partiets egentliga vilja.

Det vore kanske ansvarsfullt. Eller tvärtom. Historien får döma ett sådant scenario. Men även inför breda lager av borgerligt lutande svenskar bör Natos realiteter diskuteras.

Alliansen har ju officiellt deklarerat att både Sverige och Finland är välkomna när som. Men situationen är ändå inte sådan att det bara handlar om att ”gå in” i Nato som så många uttrycker det. Nato ställer krav. Sverige förklarar sig till exempel berett att gå in med militär inte bara i sitt eget närområde utan även i Natos ytterkanter, såsom Turkiet om det blir attackerat.

”Det är inte en engångssatsning det kommer vara fråga om utan en konstant tilldelning.”

Det fordras även en budgetpost på två procent av BNP till det egna försvaret. Flera europeiska länder har fuskar med detta under flera år men den vanan lär det vara slut på efter Ukrainakriget. Sverige förväntas skruva upp anslagen till den nivån rätt omgående. Idag ligger utgifterna på 1,5 procent av BNP. Efter statsministerns tal i tisdags råder det ingen tvekan om att försvaret från och med nu kommer att kunna se fram emot mer resurser. Men räcker den politiska viljan till mellanskillnaden, inte bara som en engångssatsning utan som en konstant tilldelning. Miljarderna skall permanent tas från andra poster i statshushållningen. Det kommer att kännas rejält.

Det kommer förstås vara nödvändigt hur som. Även om Sverige till slut väljer att avstå ett Nato-medlemskap behöver försvaret stärkas radikalt, än mer än upp till tvåprocentsnivån kan man hävda eftersom vi i så fall inte omfattas av Nato:s garantier.

Diskussionen om den här dramatiska omfördelningen behöver föras. Alla förnuftiga svenskar inser att det är nödvändigt, men skall en kommande upprustning ske under allmän uppslutning och inte i hägnet av en svekdebatt behöver partierna redovisa vilka samhällsprioriteringar som behöver stryka på foten.

Fredrik HaageSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons