Ut med kommunalråden
Han angav två skäl till varför han det kan ses som problematiskt. För det första går kommunen miste om viktig kompetens, för det andra blandas rollerna mellan ägare och styrelse samman. ”Det är viktigt att ägarna inte har konstiga lojaliteter till styrelsen”, uttrycker han i Dagens Samhälle.
Normans perspektiv är hämtat från den statliga bolagssfären, där fokus ligger på att rekrytera experter i stället för att dela ut uppdrag inom politiken för lång och trogen tjänst.
Samtidigt har Sveriges kommuner och landsting en poäng i att de kommunala bolagen är demokratiskt styrda organisationer. SKL:s ordförande Anders Knape (M) anser därför att det är viktigt för legitimiteten att de demokratiskt valda också tar ett direkt ansvar för verksamheter under bolagsflagg.
Frågan ses nu över i utredningen om framtidens kommunallag.
Normans kritik träffar Kronobergs politiker. I AB Lessebohus styrelse sitter kommunalrådet Monica Widnemark (S) som ordförande. I Älmhults Näringsfastigheter AB är kommunalrådet Elisabeth Peltola (C) invald i styrelsen. Det är inte på något sätt unikt, kommunala bolags styrelser återspeglar normalt sammansättningen i fullmäktige. Men särskilt problematiskt blir det för kommunalråden, som förväntas vara aktiva och frispråkiga i den politiska debatten. De är också de främsta företrädarna för kommunens intressen, som inte alltid behöver stå i överensstämmelse med bolagens. Sociala åtaganden i bostadsbolagen är politiskt mål, som bolag som verkar på affärsmässig grund kan ha skäl att vilja dämpa.
Tydlig blev också konflikten i Kalmar, där kommunalrådet Johan Persson (S) fick slingra sig i den för hans eget parti så viktiga frågan om kollektivavtal. Han kan inte, om han nu skulle vilja, kritisera en samarbetspartner till det bolag han själv sitter i styrelsen för. Det skulle innebära ett brott mot den lojalitetsplikt aktiebolagslagen ger uttryck för. Motsvarande situation skulle, åtminstone i teorin, kunna gälla Växjös kommunalråd Bo Frank (M) som sitter i Småland Airports styrelse. Sitter man i ett kommun- och landstingsägd aktiebolags styrelse ska man inte bedriva partipolitik utan utgå från ägarnas direktiv och verka för bolagets bästa.
Även om kommunala bolag har ett helt annat uppdrag än privata finns det oavsett vad utredningen landar i skäl för länets politiker att tänka nytt. Styrelserna bör inte befrias från politiker, men öppna upp sig för lokal expertis. Samtidigt borde inte bara kommunalråden utan alla ledamöter i kommunstyrelsen befrias från den munkavle och intressekonflikter som följer av ett styrelseuppdrag.
