GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vad får vi för pengarna?

Nu under valrörelsen kommer det flera bud från S-regeringen om att införa eller höja skatter för att klara statens uppgifter. I ett högskatteland som Sverige borde väljarna bemöta detta med skepsis, och i högre utsträckning fråga sig vad de får för pengarna de betalar idag.
Ledare • Publicerad 31 juli 2022 • Uppdaterad 31 juli 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Nyligen aviserade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ville införa en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret. Han är inte ensam om dessa utspel. Även finansminister Mikael Damberg har gått ut med löften om höjda skatter då han anser att de välbeställda ”behöver bidra mer till välfärden”. Utöver det har statsminister Magdalena Andersson själv hintat om behovet av nya eller höjda skatter genom att paketera det som att ”de rika” skulle få ”chansen att bidra mer”.

Genom dessa utspel målar Socialdemokraterna upp en bild av att dagens skatter inte skulle räcka till att ens finansiera de mest grundläggande kärnuppgifterna. Men Sverige har i nuläget det femte högsta skattetrycket i OECD, och därtill ligger det genomsnittliga skattetrycket bland OECD-länderna hela tio procentenheter lägre än det svenska.

”Det finns ju inget egenvärde i att ha höga skatter.”

Med andra ord borde det inte behöva vara nödvändigt att låta högre skatter komma på tal för att ha tillräckligt med pengar för statens allra mest grundläggande uppgifter. Snarare handlar det om vad skattebetalarna egentligen får för de stora summor de redan betalar, och hur politikerna kan prioritera bättre.

2015 gjorde Svenskt Näringsliv en undersökning där det visade sig att nio av tio svenskar i allmänhet underskattade hur mycket samlad skatt vanliga löntagare betalade in. Tre år senare genomförde de en annan en undersökning som visade att tre fjärdedelar av landets löntagare underskattade exakt hur mycket de totalt betalade i skatt. En förklaring till detta är att flertal skatter ligger mer dolt och inte alltid syns på det lönebesked de får.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatten idag förenklas allt för ofta till att de flesta välfärdsproblem kan trollas bort om skatten höjs ännu ett snäpp. Men höjda skatter innebär inte automatiskt högre kvalitet på välfärden. I ett land som redan har ett högt skattetryck, borde politikerna först fundera på hur de bättre kan fördela de skattepengar som de redan har snarare än att direkt hoppa till att vilja införa eller höja ännu en skatt. Det finns ju inget egenvärde i att ha höga skatter.

Att prioritera bättre och vara varsam med varenda skattekrona borde vara viktigare och löna sig mer än att gå i bräschen för ett ständigt stigande skattetryck. För det är inte mer än rätt att bli skeptisk när politiker kräver högre skatter när skattenivåerna redan är på en hög nivå. De svenska skattebetalarna förtjänar bättre än så.

I slutet av dagen borde fler ha koll på hur mycket de skatt redan betalar, och fler borde helt enkelt göra det till en vana att fråga sig vad deras skattepengar egentligen går till. Det är den svenska skattedebatten i stort behov av.

Evin BadrniyaSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.