Annons

Värna insynen i rättsväsendet

Trenden mot mer sekretess i rättsväsendet fortsätter. Nu motiveras ett förslag om att förundersökningar ska vara sekretessbelagda intill dom fallit med rättssäkerhetsargument. Men mindre insyn och mindre granskning minskar i själva verket rättssäkerheten.
Ledare • Publicerad 1 juli 2024
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

När en åklagare väcker åtal blir i dag förundersökningen offentlig. Det möjliggör för inte minst kriminaljournalister att ta del av materialet och granska polisens och åklagarens arbete innan rättegången inleds.

Riksmarskalken Fredrik Wersäll, överlämnar sin utredning med förslaget om att förundersökningar ska bli offentluga först vid dom till justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Riksmarskalken Fredrik Wersäll, överlämnar sin utredning med förslaget om att förundersökningar ska bli offentluga först vid dom till justitieminister Gunnar Strömmer (M).Foto: Claudio Bresciani/TT

Denna historiska öppenhet kan nu gå till historien. Riksmarskalken och tidigare presidenten för Svea hovrätt, Fredrik Wersäll, överlämnade häromdagen en utredning med innebörden att förundersökningsprotokollet - förkortat fup - blir öppet först när dom faller.

Annons

Den som vill minska inslaget av öppenhet eller insyn har för att tala juristspråk bevisbördan. Har då den jurist som haft det uppdrag som av hävd ansetts mest prestigefyllt i Juristsverige – chef för Svea Hovrätt – tillräckliga skäl för att förlänga hemlighållandet av förundersökningen och dessutom reglera direktrapportering från domstolsförhandlingar?

Nej, ”bevisen” eller argumenten når nog inte ens upp till sannolika skäl för en helomvändning i syn på öppenhet kontra sekretess.

Att seriösa medier som alltid bevakat rättsprocesser inte längre är ensamma om att läsa förundersökningar är visserligen korrekt. Protokoll läggs ut på nätforum, de sprids av rättshaverister vilket medför att känsliga uppgifter från vittnesförhör kommer ut. Utredningen varnar för att detta dels får får att vilja vittna dels påverkar både vittnen och brottsoffer. Men räcker det för att minska insynen från journalistiken?

Tidningsvärlden brukar närmast reflexmässigt säga nej till alla förändringar som anses leda till minskad öppenhet eller ökad övervakning. Ett stort misstag var motståndet mot regleringen av den svenska signalunderrättelsetjänsten under Alliansåren. Ledarredaktioner, branschförbund och pressorganisationer protesterade mot påstådd ”massövervakning”. Hade riksdagen lyssnat på majoriteten av medier hade Sverige stått utan verkningsfulla verktyg mot terrorism och haft svagare möjligheter att samla in information från militära hot mot landet. FRA och övrig svensk försvarsunderrättelsetjänst finns faktiskt för att skydda demokratin och pressfriheten, inte för att inskränka den. I detta fall ligger det i allmänhetens och rättssäkerhetens intresse att medier ifrågasätter förslagets riktning,

”Men det är inte för redaktionernas skull som offentlighet är huvudregel i Sverige.”

Ty det är inte för redaktionernas skull som offentlighet är huvudregel i Sverige. Syftet är att detta gagnar medborgaren, demokratin och rättssäkerheten. Att förundersökningar kommer att gås igenom av professionella kriminalreportrar bidrar till noggrannhet och kvalitet. Syftande till att ingen ska dömas oskyldig. Offentliggörandet i samband med att dom faller innebär att medierna inte kan granska den pågående processen utan får tillgång till det kompletta materialet först i efterhand.

Just nu går det en sekretessvåg genom landet. I samband med häktningar sekretessbeläggs unga misstänkta för skjutningar för att undvika att exempelvis anhöriga utsätts för hämndangrepp.

Smärre undantag kan förstås. Men det är viktigt att påpeka att öppenheten också med namn generellt sett ligger i den tilltalades intresse. Hemliga rättegångar sker i diktaturer, inte i liberala demokratier.

Fredrik Wersäll har också genomfört utredningen om anonyma vittnen. På den punkten har han haft stöd av fokusgrupper som har ”förhörts” – ja det står faktiskt så. Men när det gäller frågan om öppenhet har av vad som framgår av protokollet frågan inte diskuterats med några journalister, statsvetare eller experter på offentlig rätt. Det är ett tecken i tiden på hur lätt öppenhet och insyn kommit att väga.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons