GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Varning för big tech i valrörelsen

Här på Smålandsposten har vi flitigt viftat med varningsflaggan för det hot mot det fria samtalet som big tech-jättarnas makt utgör. Twitter, Facebook och andra sociala medier-plattformar utgör i dag en de facto publik infrastruktur för offentlig debatt. De borde regleras därefter, men det sker inte av flera skäl.
Ledare • Publicerad 8 september 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Följden blir att det offentliga samtalet sker under bilan av de här företagens godtycke. Antingen genom algoritmer eller så kallad skuggcensur eller helt enkelt genom att någon kastas ut, oftast med hänvisning till någon töjbar förhållningsregel.

Det har varit populärt att lufta oron för att otillbörlig informationspåverkan och fejkade nyheter skall spridas på de här plattformarna, inte minst inför val. Och den oron har fog för sig. Men vad som sällan beaktas är faran att legitima röster undertrycks – och just i samband med val.

Foto: Martin Meissner

Det mest uppseendeväckande exemplet skedde i samband med det amerikanska valet då journalister från New York Post blockerades på sociala medier för att big tech-företagen inte ville att deras avslöjande rörande presidentkandidat Joseph Biden skulle spridas så nära valet. Avslöjandet i fråga var en fabrikation, menade man. Men i efterhand har det visat sig vara riktiga uppgifter.

Vi verkar ha varit förskonade från motsvarigheter i Sverige i den här valrörelsen. Med undantag från den konservativa tankesmedjan Oikos som fått en politisk annons blockerad av TikTok. Oikos satte ihop en film apropå migrationsfrågan med uppmaning att rösta för åtstramning. TikTok bedömde det som att det slog mot en utsatt grupp och några klick därefter försvann filmen.

”Ett godtycke som lika väl hade kunnat drabba tankesmedjorna Timbro och Arena idé – och förstås politiska partier”

Oikos hävdar att det ju är en politisk censurering eftersom deras produktion i stort sett summerade högerblockets politik på området. TikTok anser sannolikt (de här företagen bemöter i princip aldrig enskildas protester mot sina blockeringsbeslut) att redigering och bildsammansättning är ett problem.

Problemet med TikToks position är att en sådan estetisk bedömning ohjälpligt glider in i ett politiskt godtycke. Ett godtycke som lika väl hade kunnat drabba tankesmedjorna Timbro och Arena idé – och förstås politiska partier.

Ändå verkar vi som sagt på det stora hela (även om det förstås är en stor sak för Oikos) ha varit förskonade från politisk snedvridning på sociala medier. Men det är det där ordet ”verkar” som sitter som en tagg. Om en politisk aktör eller ett specifikt budskap blockeras eller hindras från viral spridning så vet vi inte om det. Det ligger i sakens natur. Man saknar inte det man inte visste existerade.

Den osäkerheten är alltjämt ett problem. Det är ett yttrandefrihetsproblem i allmänhet och ett demokratiskt problem i valrörelsetider. Oavsett vad utfallet blir av alla sociala medier-kampanjer på söndag kvarstår faktum att de här företagens verksamhet bör omkategoriseras: Offentlig privatägd infrastruktur.

Fredrik HaageSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.