Vattenanvändning är inget hot
Under året samråder vattenmyndigheterna om det åtgärdsprogram som skall göra verklighet av vattendirektivets krav på bruket av vattendrag. Konsekvensen kommer bli att ägare av vattenkraftverk och dammar, nya som gamla, kommer krävas vidta åtgärder för att minska påverkan på fiskarna.
I början av maj konstaterade företrädare för Sveriges Kommuner och regioner, Svenskt Vatten, samt LRF att vattenmyndigheterna även efter tre försök har presenterat ytterligare ett utkast till en åtgärdsplan som inte går att genomföra. Myndigheterna går längre än vad EU-domstolen, riksdagen och regeringen sagt skall göras och lägger den extra kostnaden på de som brukar eller på annat sätt påverkar svenska vattendrag.
När Svenska miljöinstitutet kartlade vattenkraftens miljöpåverkan och samhällsnytta 2016 konstaterade det bland annat att det finns drygt två tusen små vattenkraftverk. Majoriteten av dessa byggdes under första hälften av nittonhundratalet. På senare år har det blivit vanligare att bygga om existerande kraftverk och dammar för att ge mer effekt.
Många intressen skall vägas mot varandra. Inte bara de biologiska utan även påverkan på privatpersoners verksamheter och kommuners möjlighet att använda marken i närheten av vatten på ett sätt som är förenligt med miljö- och byggrätten.
Men det överhängande målet för direktivet är att så många vattendrag som möjligt flödar fritt. Sportfiskare och ekologer jublar. Men de som tänker sig att vattnet skall användas till bevattning eller till att producera elektricitet genom kraftverk, eller för den delen tänker sig att kvarnar och dammar är ett kulturarv, får dock kämpa mot myndigheternas fortsatta övertramp.
”Jordbruket, elförsörjningen samt landsbygdens kulturmiljöer får ta smällen för vattenmyndigheternas agerande och oförmåga att följa de direktiv som givits.”
Oavsett om det handlar om rivning, effektminskning eller omledning av vattnet innebär det omfattande kostnader som ägarna skall stå för, oavsett om det är privatpersoner, kommuner eller statliga bolag. De kostsamma åtgärderna i landskapet och på kraftverken krävs dessutom utöver de handläggningskostnader som nya tillståndsprövningar innebär. Enligt Miljöinstitutets rapport kan orimliga kostnader rent av leda till att dammar och kraftverk tas ur bruk även om de formellt kan få godkänt.
Vattenkraften är nödvändig för att reglera effekten i elnätet. I takt med att vindkraften byggs ut kommer det bli ännu viktigare. De stora kraftverk som står för mycket av den allmänna elförbrukningen får dock undantag från delar av regelverket. Mindre kraftverk har dock inte getts den friheten även om det lokalt kan vara en viktig energikälla.
Jordbruket, elförsörjningen samt landsbygdens kulturmiljöer får ta smällen för vattenmyndigheternas agerande och oförmåga att följa de direktiv som givits. Vatten skall brukas efter de förutsättningar som finns. Det är de flesta överens om. Men tydligen verkar inte myndigheterna hålla med om det.
