Växjöpolisen verkar vara sund
Det är ett känsligt ärende som Smålandsposten kunnat ta del av. Den arbetsbefriade polismannen i Växjö som skall ställas inför polisens ansvarsnämnd hör inte till vanligheterna. Något man kan konstatera även utan full genomlysning i alla detaljer är att bilden av osund kåranda inom polisen är kraftigt överdriven.
Gång på gång har poliskolleger i fältet delat med sig till ledningen när de uppfattat att den utpekade polismannen betett sig olämpligt. Det tyder på starka moraliska kompasser som inte låter sig påverkas av att man delar arbetsuppgifter och tillsammans ser samhällets baksida, ett perspektiv som annars rent psykologiskt har en sammansvetsande effekt.
Istället är det svensk arbetsrätt som skyddat polismannen. De större och mindre tecken på olämplighet som visats upp under de gångna åren verkar ha bearbetats på samma sätt som i arbetslivet i övrigt: bara saker som direkt har med tjänsten att göra leder till snabba åtgärder, allt annat leder till varningar eller åtgärdsprogram för att förbättra situationen. Polisyrket har förstås unika delar, men människor har bara ett liv och de flesta skärper sig om de får en andra chans.
Myter om osund kåranda har lätt att slå rot. Än i dag hålls berättelserna om Norrmalmspiketen vid liv, huvudsakligen av personer som hängt upp sig på Palmemordet, men ändå. Sverige har också haft en ovanlig politisk kultur där misstro mot polismyndigheten varit en accepterad del av den politiska debatten. Inre utlänningskontroller inom ramen för REVA-projektet skapade en så stark politisk opinion att det angelägna arbetet avbröts.
Just nu skakar det också i polisens nationella ledning. Polischefen Mats Löving har i veckan delgivits misstanke om tjänstefel apropå turerna kring underrättelsechefen Linda Staaf, misstanken rör specifikt att han på felaktigt sätt ska ha gett henne tillgång till ett tjänstevapen. Det är en historia som på ett olyckligt sätt ger bilden av att det gått att gynna personer på fel grunder. Med en poliskår som står under hård belastning är sådant de sista man behöver.
Just nu är det andra delar av landet än Kronoberg som tar rubrikerna kopplade till gängvåld. Det är en intensiv våldsspiral som pågår i vår huvudstad. Samtidigt kraftsamlar regeringen för att ge polisen större mandat att möta våldet. Det kan hända att vi får se polisen växla upp sitt arbete för att stoppa våldsamma kriminella gäng. Och skulle det innebära tuffare polisarbete, till exempel genom visitationszoner där man kan stoppas utan misstanke om brott, är det bra att veta att det råder en sund kultur inom polismyndigheten.
Vilket detaljerna i Växjöärendet tyder på. Samveten och normer har fått medarbetare att reagera på saker man upplevt vara fel och ledningen har tagit det på allvar. Det kan vara frustrerande att arbetsrätten inte tillåter arbetsgivare att omedelbart göra sig av med olämpliga personer, men den har också räddat väldigt många som haft tillfälliga problem att reda ut dem istället för att kastas ut. Även om de berättelserna sällan kommer fram.
