Vi har facit
Centerpartiet i Växjö väljer att avbryta förhandlingarna med de övriga Allianspartierna för att istället undersöka möjligheterna att bilda majoritet tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det är inte ett oväntat drag, med Andreas Olsson i spetsen för Växjöcentern har linjen mot Sverigedemokraterna cementerats.
Samtidigt ges ett vagt besked gentemot ett eventuellt samarbete med Vänsterpartiet. Centerpartiet är ett borgerligt parti och man hoppas att Socialdemokraterna skall vända sig mot mitten för att möta upp en där. Börjar någon känna igen det hela?
För visst är det januariöverenskommelsen som plötsligt tagit sig till Växjö. Med Centerpartiets hårda nej till Sverigedemokraterna uppstår möjligheten till samma haltande regeringsunderlag som det som styrt riket den senaste mandatperioden. Därmed är det inte okänd terräng vi ser öppna upp sig framför oss. Även det samarbetet präglades av mummel gentemot Vänsterpartiet. De liberala reformerna som Centerledningen hoppades på lades i utredningar och förhalades i längsta av en Socialdemokrati som är van att hålla i taktpinnen.
Så ser det dock inte riktigt ut i Växjö. Staden har länge präglats av samförståndsanda och låg konfliktnivå i politiken. Inte ens när Socialdemokraternas Malin Lauber kallade till presskonferens vågade hon tala om att man vunnit valet, istället nämndes att många väljare uppfattat att det är vad som hände. Kanske är förhandlingssituationen här något annorlunda än i rikspolitiken. En av skillnaderna är förstås att C i Växjö tappade så många mandat i detta val, att gå till S kan ses som ett försök att sticka ut och ta plats.
”Största möjliga inflytande” är ett uttalat mål för Andreas Olsson, samtidigt som väljarna gått till andra partier. Det svaga resultatet får också ses i ljuset av rikspolitiken: De som vill få bra näringslivspolitik, landsbygdspolitik och vänsterpolitik kunde få det från andra aktörer än Centerpartiet. I förra valet fick man förtroendet av två olika väljargrupper som egentligen inte borde komma överens, och i detta val sprack det.
Om Centerpartiet i Växjö hittar en överenskommelse med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna kommer situationen inte att bli riktigt lika illa som i rikspolitiken. Mandatfördelningen här kommer i alla fall att ge ett sådant styre handlingskraft. Så såg det inte ut för minoritetsregeringen som inte fick igenom sin politik i riksdagen.
Det är viktigt att den kommande mandatperioden, både nationellt och lokalt, får präglas av visioner som förverkligas. Pendelrörelserna i svensk politik har blivit så små att väljarna har svårt att utvärdera partiernas insatser när de ställs inför valurnorna. Och det är något som minskar engagemanget i politiken, något som gör väljarna till passiva betraktare.
Det är svårt att se att Centerpartiets drag skulle lyckas bättre i Växjö än i rikspolitiken. Men det kanske behövs för att ge energi åt reformarbetet. Bara man finner rätt ord för att beskriva sin relation till Vänsterpartiet.
