Villabrist skapar klyftor

Siffrorna dras upp av storstäderna medan prisutvecklingen är mer modest i exempelvis Kronobergs mindre kommuner. Men Mäklarstatistik redogörelse visar att villapriserna i Växjö kommun ökat med 26 procent under de senaste fem åren och med 69 procent i Ljungby, samtidigt som inflationen varit låg.

Pandemin kom att pressa upp priserna än mer - helt i strid med förutsägelser om ett prisras under våren förra året. Hemarbetet har fått fler att efterfråga större hem och det övergivna arbetsrummet kommer nu till heders igen. Ökade aktievården och fortsatt låga räntor bidrar också. Lägg därtill att många fått en tillfälligt bättre privatekonomi under det senaste året.

Priset på en marknad sätts dock av utbud och efterfrågan. Statistiska Centralbyrån visade i vintras att nybyggnationen av småhus i antal var den lägst under överskådlig tid.

De senast byggda bostäderna blir naturligtvis också de dyraste. Men ett lågt utbud driver även upp priserna. De politiska riktlinjerna har helt enkelt inte stämt överens med medborgarnas bostadspreferenser. I den offentliga debatten nämns i stort sett aldrig småhuset, bara hyresrätter och bostadsrätter. Detta trots att villadrömmen över hos unga och att modern forskning också pekar på att att husägandet är positivt för medborgarandan i ett samhälle. Den som äger sin bostad tar också mer långsiktigt ansvar i föreningsliv och röstar i högre utsträckning i val.

Bostadskarriären är minst lika viktig för hushållets ekonomi som yrkeskarriärerna

Mäklarstatistiks undersökning vittnar också om en annan förbisedd effekt av det bristande villautbudet. Den som köpte en villa för några år sedan har gjort som en privatekonom uttrycker det ”sitt livs klipp”. Värdeökningarna på huset är något helt annat än den långsiktigt stabila ekonomi som brukar vara synonymt med villaägandet.

I en rättvisediskussionen brukar en liberal utgångspunkt vara att ekonomiska skillnader som uppkommer genom ansträngning och ambition är legitima och –ska understrykas – också ligger i hela samhällets intresse. Om ekonomiska skillnader gynnar de sämst ställda ses de vanligen som rättfärdiga.

De kraftiga värdeökningarna beror dock inte på fungerande marknader utan på att marknaden inte tillåtits fungera när utbudet har begränsats. Priset av att villan fallit bort från den bostadspolitiska dagordningen är således också stora förmögenhetsskillnader mellan insiders - som äger sina hus - och outsiders som inte har råd och möjlighet att komma in på marknaden.

Den aspekten får gärna vara med i nästa debatt om växande klyftor i det svenska samhället.

MARTIN TUNSTRÖM