GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Visa barnen värdet av svenska

Barn som väljer engelska före svenska visar på en grådaskig framtid.
Ledare • Publicerad 19 januari 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Tidningen Läraren vittnar om ett märkligt fenomen: små barn som väljer att tala engelska med omvärlden trots att föräldrarna talar svenska eller ett annat hemspråk. Vittnesmål från lärare och förskolepedagoger bekräftar att detta är någorlunda vanligt förekommande. En docent uttalar sig om det hela och påpekar att för en del av barnen är detta en rimlig prioritering. Om man kan engelska och arabiska ligger världen öppen jämfört om man lägger sin tid på att lära sig svenska.

Situationen är sammansatta av flera delar. En av dem är förstås de stora grupper barn som inte har svenska i hemmet, tänker man sig inte att framtiden finns i Sverige så är det rimligt att fokusera på andra språkkunskaper. En annan del är barn som kommer från svenskspråkiga hem men som av föräldrars uppmuntran eller andra orsaker lär sig mycket engelska tidigt. I värsta fall kan man se framför sig barn som lär sig genom att få väldigt mycket skärmtid om dagarna.

Engelskans plats i Sverige är som andra- eller tredjespråk.
Engelskans plats i Sverige är som andra- eller tredjespråk.Foto: Henrik Holmberg / TT

I artikeln resoneras kring att barn uppfattar engelska som ett häftigt språk och att mycket barn- och ungdomskultur kommer från USA. Den som lär sig engelska får status och kan komma åt nyutgivna böcker och datorspel på originalspråk. En sådan trend fanns redan när Harry Potter-böckerna gavs ut en efter en, de som kunde bra engelska kunde läsa i förväg.

Men det är svårt att inte oroas av rapporterna. Barn som bara talar svenska om de tvingas till det lär knappast känna någon större tillhörighet till samhället här. Kanske är det ett mindre problem om många generationskamrater har liknande inställning. ”Barnen är vår framtid, vår oro, vår glädje” heter det i Svenska Kyrkans dopbön och det är lätt att se en grå framtid för dem om de inte får möta den språkglädje som finns i ett modersmål. Språk är människans, den mest avancerade varelsens, vassaste spjutspets. Det tar ett helt liv att utforska ett språk. Ofta görs det bättre om man utforskar flera samtidigt. Men för att det skall lyckas bör man ha en fast punkt i ett modersmål.

Svensk skola är under press. Barngrupperna är just nu stora och mer diversifierade än någonsin. Samtidigt råder brist på utbildad pedagogisk personal och lärare. Från flera förorter rapporteras att det finns barn som aldrig hör svenska ens under skoltid. Det är, som nämns i artikeln, inte så konstigt att ett språk som uppfattas som gemensamt och som har hög status blir det gemensamma umgängesspråket.

Men vill man förankra sig i Sverige måste man lära sig svenska. Det gäller oavsett om man har utlandsfödda föräldrar eller inte: språket måste erövras av varje generation. Skolan kan göra mycket för att etablera normer och bör ta denna möjlighet på allvar (på förskolor där ingen i personalen talar svenska blir det förstås svårare). Men framför allt måste vuxenvärlden sluta romantisera engelskan, det är trots allt ett ganska banalt språk, och visa på vilka djup och vidder som finns att utforska i svenskan. Retorik och diktning är genvägar till språkglädje och får sällan utrymme i svenskaundervisningen men det finns ingen anledning till att det skall förbli så.

Jacob SidenvallSkicka e-post