Brukets konkurs planerad in i minsta detalj

Nu vill advokat Krister Havert från Jönköping berätta om hur konkursen gick till och att han inte på förhand kände till ägarnas upplägg.

Krister Havert säger att han dagen innan konkursen visste att något var på gång eftersom han fick frågan om han på något sätt var jävig i förhållande till Lessebo bruk. Och det var han inte.

– Jag satt i bilen då företaget försattes i konkurs.

I egenskap av konkursförvaltare åkte han till Lessebo och träffade hela styrelsen samt vd:n Terje Haglund.

– Det var personer som jag överhuvudtaget aldrig träffat eller pratat med tidigare. De förklarade för mig vad som fanns i konkursboet.

Krister Havert säger att det enda som finns i Lessebo bruks konkursbo är leverantörsskulder, personal och vissa kundfordringar. Inga fastigheter eller maskiner.

Efter Vida Papers konkurs i slutet av förra året köpte Lessebo Bruk AB köpa hela boet. Pris: 11,4 miljoner kronor, inklusive varulagret

En mindre summa betalades direkt och resten skulle betalas löpande.

– Sedan fick de inte fram finansieringen. De kunde inte betala Vidas konkursbo. Då träffades en uppgörelse om att avtalet skulle hävas, säger Krister Havert.

Det mesta av fastigheterna, inventarierna och maskinerna gick då tillbaka till Vidas konkursbo.

Enligt honom har Vidas konkursbo nu sålt detta till ett nybildat bolag som heter Lessebo egendom AB.

– Vad jag vet är det ungefär samma intressenter i det bolaget som i det konkursade Lessebo bruk.

Tre bolag ska sedan driva den verksamhet som tidigare sköttes i ett: Lessebo Paper AB, Lessebo Pulp AB (massa) och Lessebo Energy AB.

– Den enda fråga till mig som konkursförvaltare har varit om jag vill hyra ut personal till dem.

En statlig lönegaranti träder in för att skydda anställda i ett konkursat företag. Krister Havert säger att till hans uppdrag hör att minska statens kostnader så mycket som möjligt. Därför har han sagt ja till att hyra ut personal. Men ännu finns inget skrivet avtal.

Men uthyrningen kan bara ske under högst en månads tid.

– Sedan måste de nya bolagen själva betala för personalen.

Det finns inga bankskulder i konkursboet. Leverantörsskulderna är på närmare nio miljoner kronor. Tillgångarna består av bankmedel på knappt tre miljoner. Genom uthyrning av personal hoppas Krister Havert få in ytterligare pengar.

– Så någon utdelning blir det men hur stor procentandel vågar jag inte säga.

Krister Havert säger att han har mycket papper kvar att gå igenom.

– Jag har alla avtal att titta på. Jag måste se till att det inte gått iväg egendom som tillhör konkursboet utan att vi fått ersättning för det.

Terje Haglund, vd i det konkursdrabbade Lessebo Bruk, bekräftar i stort konkursförvaltarens bild.

Vad är det som säger att ni klarar att köra runt pappersbruket nu?

– Vi kan bättre anpassa oss efter förhållandena på marknaden. Det blir inte så bundet som i den gamla strukturen.

Han menar att med två separata bolag, ett med fokus på papper och ett med fokus på massa, blir flexibiliteten större.

– Vi ser en stor möjlighet att lyckas.

Och så slapp ni betala leverantörerna?

– Så länge ett bolag tjänar pengar kan man betala sina skulder, det gick inte i det förra. Vi hoppas att förutsättningarna nu blir bättre.